Jonatan Jacobson

I Skåne har granbarksätande kronhjortar länge varit ett problem. Men med kronviltstammens utbredning i Sverige blir skadorna vanligare även i andra län.

Forskningen kring skadornas effekter är begränsad, troligtvis bjuder betten in till svampsporer och röta som påverkar vedens kvalitet negativt.

– I Sverige oroar vi oss mest över skador på granen där även äldre träd utsätts. Men i Europa finns uppgifter om att kronhjortar skalar bark från ett 20-tal trädarter, säger Annika Felton, doktor i skogsekologi vid SLU Alnarp.

”Det här projektet har inspirerat till att sätta upp permanenta provytor i tioåriga skånska granbestånd”, säger Annika Felton, doktor i skogsekologi vid SLU Alnarp.

Appen, som kan laddas ner gratis, utvecklades i samarbete med Skogsstyrelsen som ofta får frågor om problemet från oroliga skogsägare. Henrik Andersson, chef för Skogsstyrelsen Skåne, kom med idén att ta fram ett verktyg som ger vägledning om när det är ekonomiskt gynnsamt att avverka skadade bestånd. Därför sjösattes ett tvåårigt projekt som förra året började med en inventering av Skånes kronskötselområden.

– I en del bestånd är skadorna hundraprocentiga, men skadeandelen varierar stort. Vi hittade gamla skador i alla 40 bestånd och färska skador i hälften av bestånden, säger Annika Felton.

I framtiden kan det bli möjligt att appen anpassas även till mindre bördiga skogsmarker.

I appen, byggd för bördiga granmarker, matar skogsägare in information om medeldiameter, antal stammar per hektar och trädens beräknade ålder vid slutavverkning. Därefter anges hur stor del av dagens bestånd som drabbats av kronhjortskador eller vanlig röta samt en uppskattning om skadeandelen vid slutavverkning.

Appen räknar sedan ut inkomstbortfallet per hektar och skogskubikmeter, både enligt dagens skadenivå och vid den uppskattade slutavverkningen. Det går även att se hur stor avkastningen skulle bli utan skador, med nuvarande skador samt med den uppskattade skadenivån.

På bilden syns ett exempel på appens beräkning av avkastning per hektar.

– Genom appen kan skogsägare testa olika scenarier. Vi tror att de flesta kommer att märka att det trots allt lönar sig att låta träden stå kvar i stället för att avverka i förtid, säger Annika Felton.

<h3>Kronhjortens granbarksdiet</h3>Det finns olika teorier om varför kronhjortarna äter granbark. En trolig hypotes är att de behöver barken för att balansera födointaget, detta eftersom barkskadorna ökar i områden med åkermark i närheten. Risken för skador är större i täta och mörka granbestånd där annan föda som bärris saknas. Källa: Annika Felton<h3>Appen Kronhjortsskador</h3>Appen finns tillgänglig till både Android och Iphone. Professor Urban Nilsson har arbetat med tillväxtmodeller och systemutvecklare Magnus Mossberg har överfört kunskapen till en fungerande app. Projektet är en del av samverkansplattformen Partnerskap Alnarp och finansieras av Skogsstyrelsen, Södra skogsägarna och LRF Skåne. Källa: SLU

Vad blir den ekonomiska effekten av kronhjortarnas granbarksdiet? En app som utvecklats av SLU och Skogsstyrelsen hjälper skogsägare att räkna på skadorna.