facebooktwittermail d
Vi har byggt om och förbättrat Mina sidor! Det innebär att du måste logga in igen för att komma åt ditt konto. Hör gärna av dig till Kundservice om du upplever problem.

Anpassa lagen till den nya verkligheten

Skånemejeriers beslut att fördela köpeskillingen från Lactalis i fjol enbart på mjölkleveranser under första halvåret 2012 har utretts.

Var det lagligt att betala ut 66 miljoner kronor på detta sätt? Pengarna fördelades alltså inte på medlemmarnas insatser.

Utredningen, utförd av advokat Jörgen Rexö och presenterad vid stämman i måndags, visar att styrelsens beslut inte stred mot föreningslagen.

Skånemejeriers ändamål är att främja medlemmarnas intressen genom att ge så bra betalt för mjölken som möjligt, inte att ge avkastning på de insatser medlemmarna har i föreningen, slår utredaren fast.

Ett beslut helt enligt lagens bokstav, alltså. Och också enligt lagens intention – då.

Men jordbrukskooperationen har förändrats sedan lagen skrevs, och framför allt har omvärlden i vilken föreningarna verkar ändrats.

Den ursprungliga kooperativa tanken var att samla utbudet av en vara och genom detta säkra ett bättre avräkningspris än som annars varit möjligt.

Del i värdetillväxten var inte så aktuellt eftersom det inte fanns så mycket av värde i dåtidens föreningar.

Men i dag? Föreningarna har alltid tillgripit fusionsknepet för att klara sig i konkurrensen. Företagen har växt samtidigt som medlemmarna blivit färre. förädlingsindustrier har byggts, verksamheter har etablerats i andra länder, värdefulla varumärken har skapats.

Allt har gjorts möjligt genom att medlemmarna har avstått pengar som kunde ha lagts på avräkningspriset.

Ett beslut enligt lagens bokstav och intention, men det innebär inte att det självklart också var ett moraliskt riktigt beslut.

Är det inte rimligt att medlemmarna som genom åren byggt upp en miljardverksamhet också får betalt när verksamheten säljs?

Skånemejeriers beslut innebär att en annan kategori mjölkproducenter, de nya och satsande företagen, drar längsta strået.

Det är förstås bra att de får extra betalt, de har stora skulder och det är de som ska svara för leveranserna i framtiden, men det är ändå svårsmält att de som i hög grad bekostat det som säljs inte får betalt för det.

Omvärlden har förändrats snabbare än både jordbrukskooperationen och lagstiftningen.

Båda borde anpassas till den nya verkligheten.