Mikael Marklund

Anna Schyman anser att det inte är mer sexism i skogen än någon annanstans. – Men ett problem med skogsbranschen är att många företag säger att de verkar för jämställdhet – samtidigt som det händer väldigt lite.

Mamma Gudrun är före detta partiledare för såväl Vänsterpartiet som Feministiskt Initiativ. Kamp mot olika typer av diskriminering och kränkningar har därmed varit en del av Anna Schymans vardag från dag ett. Men någon koppling till skogen har hon inte med sig från barndomen.

Det dröjde också innan hon fick insikt i vad som finns och händer där. Länge var tillvaron mycket mindre jordnära. På 10 000 meters höjd på väg mellan världens storstäder jobbade Anna Schyman som flygvärdinna och kabinchef för flygbolaget Emirates och hade sin fasta punkt i Förenade Arabemiratens huvudstad Dubai.

Men en dag kände hon att det var dags att skaffa sig en examen. Då hittade hon Linnéuniversitets skogsvetarutbildning på distans. Första träffen på kursen kunde också ha blivit den sista. Hon kom till Växjö på en ledighet mellan två flygningar, utan förkunskaper eller gummistövlar. Och mötte ett gäng blivande studenter som hade både och.

Eleverna skickades ut i skogen för att titta på ett skifte och skulle sedan berätta vad som växte där, vilken typ av mark det var och vilken åtgärd som var lämpligast.

– Det blev inte ett rätt på kunskapsfrågorna. Men det var skräpigt och risigt och hade det varit min trädgård skulle jag vilja röja upp där. Så det föreslog jag som åtgärd.

Vilket var korrekt och något bara ett fåtal hade kommit fram till. Kanske kände sig de mer skogsvana trampade på tårna – skogsstövlar eller ej. Vilket resulterade i heta diskussioner om lärarna hade rätt eller fel.

– Då bestämde jag mig för att nu jävlar ska jag visa att jag duger någonting till i skogen, säger Anna Schyman.

2018 var hon klar, efter att ha pluggat i kabinen och gjort tentor efter 17-timmarsflygningar mellan Dubai och New York.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/skog/lattkladd-kalender-vacker-ilska-blev-helt-chockad/">Lättklädd kalender väcker ilska: ”Blev helt chockad”</a>

Sedan var tanken att kasta sig ut i arbetslivet. Ett 70-tal ansökningar har lämnat hennes dator. Resultatet: en intervju och noll jobb.

– Jag är 39 år, kvinna och med en helt annan bakgrund. Men det är inga fel på mina betyg. Och jag har i flera år varit kabinchef och arbetsledare för ett 20-tal medarbetare och kan fyra språk flytande. Hur kan då jobbet gå till Erik, 23, som inte haft ett jobb och knappt kan prata engelska?

Så nu läser hon till en master i skogsvetenskap där uppsatsen handlar om jämställd rekrytering i skogsbranschen i stället. Planen är att den ska vara klar i år.

Hon är också en av frontfigurerna i Nyks, Nätverket för yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen, som vuxit rejält efter alla skriverier om olika bolags kalendrar med lättklädda tjejer.

– Nu har vi omkring 700 medlemmar, 300 kom efter att ATL och DN skrivit om Ponssekalendern, säger Anna Schyman.

Hon hade inte trott frågan skulle växa sig så stor. Och alla inlägg från personer som inte tog frågan på allvar blev en negativ överraskning.

– Visst hade jag räknat med att det skulle bli några, men av 700 kommentarer på ATL var över 500 av typen ”vad är det här att bråka om” eller värre.

En positiv överraskning var dock att skogsbolagen var så snabba att reagera.

– Sören Pettersson på Holmen reagerade direkt. Flera andra var också snabbt på.

Nu hoppas Anna Schyman att alla vackra ord från företagsledningarna omsätts i praktiken. Det spelar ingen roll om det finns handlingsplaner om de inte används, menar hon. För många problem kan lösas helt eller delvis om branschen blir mer jämställd:

– Inte barkborrar, älgbetning eller klimatproblemen givetvis, men mycket annat.

Anna Schyman lämnade tillvaron som flygvärdinna i Dubai för att hitta en framtid i den svenska skogen.

Män tenderar att tiga och lida, enligt Anna Schyman. Kvinnor påtalar i stället ofta fel i ett betydligt tidigare skede, menar hon, vilket alla vinner på.

Hon tar två problem med skogsmaskiner som exempel. För höga fotsteg och oergonomiska kontroller orsakade tillbud och sämre precision i arbetet. Efter att detta åtgärdats har det blivit färre olyckor och högre produktivitet.

– Men det handlar inte om att det ska vara lönsamt att anställa kvinnor. Ingen pratar om att det ska vara lönsamt att anställa män.

Anna Schyman är ingen vän av kvotering men tycker att det är en faktor arbetsgivare måste ha med sig i en rekrytering. Hon är själv en av de som vill in i branschen.

Tror du ditt engagemang i Nyks är en för- eller nackdel för dig där?

– Både och. Visst finns det säkert några som inte vill ha in någon de upplever som bråkig. Samtidigt känner kanske andra att det är en sådan som jag de behöver. Själv har jag inte så mycket att förlora. Men vi har medlemmar som inte vill synas offentligt för att de är rädda att förlora jobbet.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/skog/natverket-nyks-det-finns-en-unken-machokultur-i-skogsbranschen/">Nyks: Det finns en unken machokultur i skogsbranschen</a>

<h3>Anna Schyman</h3>Ålder: 39 årBostadsort: SimrishamnUtbildning: SkogsvetareÖvrigt: Styrelseledamot i Nyks, Nätverket för yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen<h3>Anna Schyman om:</h3>• att det skiljer 1 800 kronor mellan manliga och kvinnliga skogsvetare:– För jäkligt. Men det betyder inte att vi väljer att inte jobba. Vi vill ändå in i branschen.• det blir någon ny ”kalendergate”:– Troligen inte. Inte från Ponsse i alla fall.• nätverket Nyks roll:– Vi finns för att det finns ett tydligt behov av ett bättre arbete för jämställdhet inom skogsnäringen (det visade inte minst uppropen under meetoo), vi finns för att opinionsbilda för förändring och vi finns för att stötta.• om det är mer sexism i skogen än i andra branscher:– Det är nog lika illa överallt. Men ett problem med skogsbranschen är att många företag säger att de verkar för jämställdhet – samtidigt som det händer väldigt lite. Frågan ligger långt ner på åtgärdslistan. • vilket skogsbruk hon tror på:– Ett intensivt med blandskog. Hade jag egen skog skulle jag satsa på tall, björk och lite ädellövskog.• framtiden för branschen:– Ljus! Omställningen till en fossilfri ekonomi kommer att vara ett lyft för skogen. Samtidigt tycker jag att det är slöseri att göra bioenergi av skogsråvara. Den kommer att behövas till plaster och andra hållbara produkter. Det är många spännande innovationer på gång på det området.• anledningen till att vissa män i skogsbranschen uttrycker sig som de gör på nätet:– Det finns en väldigt stark norm i samhället, där manlighet bland annat identifieras i ”stora starka karlar i skogen”, med sina maskiner. Det är männens värld och i den ingår också ett outtalat förakt för kvinnor, som tar sig uttryck i bland annat sexism. Det rättfärdigar inte något, men missnöje föder hot och hat. Löner och missnöje väcker hat men är inte helt och hållet grundorsaken.

Engagemanget för jämställdhet har alltid varit en självklarhet men intresset för tall och gran kom långt senare. Nu kämpar Anna Schyman för allas rätt att behandlas lika i skogen – och för att få ett jobb.

Spelar ingen roll om det finns jämställdhetsplaner om de inte används, anser Anna Schyman.

”Dags att gå från ord till handling”

Skog

Engagemanget har alltid varit en självklarhet men intresset för tall och gran långt senare. Nu kämpar Skogsvetaren och styrelseledamoten i Nyks, Anna Schyman, för allas rätt att behandlas lika i skogen – och för att få ett jobb.