Angelägen forskning med dubbla syften

Jag skulle inte vilja vara mannen som uppfann plogen, skojade moderatorn Peter Sylwan vid seminariet Save our soils, eller Rädda våra jordar, i Malmö.

Vid seminariet utpekade föreläsare plogen som huvudansvarig för jorderosionen. Det finns dock metoder för att förbättra jordens avkastningsförmåga genom ökat kolinnehåll. Ett problem, enligt föreläsarna, är dock att många metoder för att vända utvecklingen inte alltid är kortsiktigt lönsamma för bonden.

Ett sätt att vårda jorden är alltså att ha den bevuxen, att inte låta den ligga plöjd och svart under vintern. Perenna grödor är en lösning, de håller jorden bevuxen och de gör också upprepad jordbearbetning och sådd överflödig.

Vid seminariet gav professor Sten Stymne (bilden) en bild av vad forskare vid SLU gör. Det finns två sätt att närma sig ämnet fleråriga jordbruksgrödor, antingen kan man införa en perenn gen i en annuell gröda eller också kan man ”domesticera” en vild, flerårig växt till en högavkastande jordbruksgröda.

SLU har slagit in på den andra vägen och intresserat sig för den vilda oljeväxten fältkrassing. Den har god avkastningspotential och den är mycket köldtålig. Den är tvåårig, men det finns en flerårig variant. Genom konventionell förädling mellan dem har forskarna stoppat drösningen och förbättrat stråstyrkan, men för att förbättra oljekvaliteten måste genmodifiering till.

Det hela verkar lovande, men det dröjer ännu flera år innan den nya grödan är testad och klar, minst ett decennium.

Detta projekt har pengar för ytterligare fyra och ett halvt år, men ett stort problem är att pengar till forskning om fleråriga växter saknas. Några kommersiella krafter finns inte. ”Vilket utsädesföretag skulle vara intresserat av att sälja utsäde bara vart femte år?”, som Sten Stymne sa.

Politikerna är inte heller med på noterna eftersom genteknik kan vara ett oundvikligt inslag om användbara fleråriga grödor ska kunna utvecklas.

Det är inte bra. Nog skulle allmänna medel i större omfattning skjutas till denna angelägna forskning. Att behålla kolatomerna i marken tjänar ju dubbla syften, dels bibehålls jordens avkastningsförmåga, dels mildras klimatförändringarna.