Anders Fällman

Detta är en artikel ur nr 3/2019 av tidningen Lantmannen. För att få veta mer om tidningen, eller teckna en prenumeration, <a href="https://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/?lp-variation-id=1&_ga=2.158340346.159627734.1560719517-1186547781.1553119621">klicka här</a>.

Kostnaden för att bekämpa kvickrot och andra ogräs med glyfosat och den effekt man uppnår på ogräset är väl dokumenterat i fältförsök. Resultaten är säkra och effekten hög och därför blir den kostnadsposten i en jämförelse relativt säker. Det kostar i storleksordningen 350 kronor att få en 90 procentig effekt mot kvickrot med glyfosat.

Kostnaden för att uppnå 90 procentig effekt mot kvickrot med jordbearbetning eller andra mekaniska metoder är mycket svårare att kalkylera. Särskilt som det oftast inte är en realistisk målsättning. Det skulle bli för dyrt och ta för mycket tid. Konsekvensen blir att man behöver ändra i sitt grödval och acceptera lägre skördar.

Summaeffekten av lägre intäkter och högre kostnader kan man bara föra ett resonemang runt. Faktorer som kan vara avgörande är fältform, hur stora fälten är och hur spridd arealen är i förhållande till gårdscentrum. Ett förbud mot glyfosat slår olika på en gård med hela arealen inom synhåll och en gård med stor spridning av arealen.

En annan omständighet som spelar stor roll för hur kännbart ett förbud mot glyfosat skulle vara är i vilken omfattning det uppstår tillfällen i en gårds växtodling att använda selektiva gräsherbicider.

Det blir inte särskilt mycket enklare att avgöra hur ett förbud mot glyfosat skulle fördyra genom att snäva in frågeställningen till att bedöma vilken effekt mot ogräs olika redskapstyper ger. Dessutom är det dyrt att testa effekterna i fältförsök. Möjligen kan man påstå att effekten av harvning eller radhackning mot olika ogräs är bättre dokumenterad och därför lättare att kalkylera.

Uppgifterna på vilken effekt mot ogräs som olika redskap ger mot kvickrot har tagits fram av Jordbruksverket från olika källor. En stor del av underlaget är resultat från äldre försök.

Maskinkalkylgruppen står för ett underlag till beräkningarna. Fem rådgivare inom maskinteknik och växtodling, tar fram ett antal kalkylexempel för lantbrukets maskiner. Arbetet resulterar i årliga upplagor av ”Maskinkostnader”, som visar exempel på vad maskiner kostar att använda. Kalkylexemplen innehåller kostnader för värdeminskning, ränta, underhåll, försäkring och förvaring samt i förekommande fall drivmedel.

Eftersom återanskaffningsvärden inkluderas kan data användas för beräkningar av långsiktig användning av en redskapstyp eller körsla. ”Maskinkostnader används också vägledande för debitering av maskinhyror, maskintjänster. Om exemplen används för och justeringar i maskinsamarbeten är det utan vinst för någon av parterna och administration ingår inte.

En viktig faktor att ta hänsyn till om man vill jämföra sitt eget beslutsunderlag med Jordbruksverkets beräkningar är åldern på maskinparken och vad det innebär i kostnad. Moderna jordbearbetningsredskap är konstruerade för högre körhastigheter, vilket sänker kostnaden för bearbetningen. Däremot säger utredningen inget om det skiljer i effekt på ogräset mellan äldre och nyare konstruktioner. (se tabellen ”Dagens kultivatorer är kostnadseffektivare”)

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/sa-fordyras-odlingen-med-ett-glyfosatforbud/">Så slår ett glyfosatförbud över landet</a>

Jordbruksverkets beräkningar av vad ett förbud mot glyfosat skulle innebära i ökade kostnader och sämre ekonomiskt netto i odlingen baseras bland annat på bedömningar av vilken effekt olika jordbearbetningar ger mot ogräs. En mix av maskinkalkyler, försöksresultat och erfarenheter från praktiken.