Martin Gustafsson

En rekoring lämnar ut produkter på en parkering i Värpinge utanför Lund.

Trenden med ett ökat intresse för lokalproducerad mat har funnits under ett par år men påskyndats av coronapandemin. Antalet rekoringar har ökat snabbt över landet samtidigt som undersökningar från större livsmedelskedjor visar på en högre efterfrågan bland kunderna.

Pernilla Sjögren, miljörådgivare på Hushållningssällskapet i Kalmar län, menar att det är flera sammanfallande faktorer som driver utvecklingen, som torkan 2018 och 2019, liksom hur andra länder agerat under pandemin där exempelvis sjukhusutrustning stoppats vid gränsen.

– Många har insett att det behövs en bättre självförsörjningsgrad. Det märks att konsumenterna prioriterar svenskt och närproducerat, säger hon.

I dag finns flera olika möjligheter att sälja direkt till konsument. Rekoringar är en populär metod, många väljer också att öppna gårdsbutik samtidigt som det också finns en rad olika digitala plattformar för lokala råvaror. Men även om försäljningsmarginalen blir betydligt bättre krävs ofta mycket administration.

– Det tillkommer ju också kostnader för att hantera allt det här, det tar tid att hantera alla order, få ut dem och bokföra alla försäljningar, säger Pernilla Sjögren.

Två som vill förändra den bilden är Luisa Skwirut och Sophie Cloarec, som startat en digital marknadsplats för närproducerat kallad Farm no harm. I juni lanseras sajten i Stockholmsområdet, där drygt 50 producenter anslutit sig, men siktet är längre fram inställt på hela landet.

– Vi vill behålla det personliga utbytet mellan kund och producent som finns på rekoringar men göra det enklare och mer effektivt, säger Luisa Skwirut.

På sajten ska kunden fritt kunna välja varor från anslutna lantbrukare.

– Genom en enda betalning kommer kunden att ha flera olika producenters varor i samma kasse som vi administrerar, paketerar och kör hem till dörren, säger Luisa Skwirut.

Sophie Cloarec (till vänster) och Luisa Skwirut har grundat Farm no harm.

Beställningarna levereras en gång i veckan vilket underlättar logistiskt både för producenterna och Farm no harm.

– Vi har allt från fisk, fågel, kött, frukt och grönt till skafferiprodukter, lite hantverk, chark, ägg och mejerier. Det känns fantastiskt att vi har knutit till oss så fina producenter och kan erbjuda deras produkter, säger Luisa Skwirut.

Plattformen ligger helt rätt i tiden, menar hon.

– Närproducerat är här för att stanna och är mer än en trend. Vi vill, som vi kallar det, tillbaka till framtiden med en marknadsplats i handen som är effektiv och lättillgänglig, säger hon.

Enligt Alexandre Dubois, forskare vid Institutionen för stad och land på SLU, är det viktigt att som lantbrukare utvärdera sin verksamhet och avgöra hur man vill bedriva sitt företag.

– Man måste hitta en modell som passar en själv. Att försöka vara med på alla plattformar och i alla försäljningskanaler på en gång fungerar inte, säger han.

Han betonar vikten av att kunna marknadsföra sig själv och sina produkter och behålla en nära kontakt med konsumenten.

– Som bonde ska man tänka på att skapa det sociala kapitalet för att sedan kunna utveckla sin verksamhet vidare, säger han.

Digitala plattformar ser han som ett bra komplement.

– Det ska nog inte vara kärnan i verksamheten. Men det är väldigt bra att lantbrukaren inte alltid behöver vara fysiskt närvarande varje gång vid försäljning till en konsument.

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/hagby-lantbruk-gardsbutik-i-vassmolosa/">”Vi omsätter mer än man tror på gårdsbutiken”</a>LÄS ÄVEN: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/sa-nar-lantbrukare-ut-med-sina-produkter/">”Vi har sålt mycket mer under pandemin”</a>

<h3>FAKTA: Många sätt att nå ut med varorna</h3>Alternativen för lantbrukare som vill nå ut direkt till konsumenterna blir stadigt fler. Rekoringar: Antalet rekoringar har ökat kraftigt. Enligt Hushållningssällskapet, vars uppgift det är att underlätta och stödja bildandet av rekoringar, fanns det i januari cirka 220 rekoringar med 800 000 medlemmar. Rekoringar använder sig av Facebook där producenterna annonserar ut sina varor, varpå kunderna beställer och betalar för det de vill ha och sedan möts säljare och köpare på en i förväg utvald plats.Gårdsbutiker: I takt med att konsumenternas intresse för närodlat ökat har också gårdsbutikerna blivit allt vanligare. Kunderna kan betala med Swish och lantbrukaren behöver inte alltid vara på plats. Här är läget viktigt, driver du ditt lantbruk i glesbygd långt ifrån tätorter eller populära sommarorter kanske det är bättre att sälja dina varor i gårdsbutiker hos andra lantbrukare.Farm no harm: Digital plattform som lanseras i juni i Stockholmsområdet och som hämtat inspiration från rekoringarna. Kunden ska kunna välja varor från flera olika producenter men betalningen sker genom en enda transaktion. Beställningarna sker veckovis och körs hem till kunden. Inledningsvis tar Farm no harm en avgift på 30 procent på beställningarna men längre fram finns planer på att införa en prenumerationsavgift. Mylla Mat: Marknadsplats på nätet som levererar närodlat till kunder i Skåne och delar av Blekinge. Kunden kan antingen välja färdiga kassar eller själv plocka ihop varor. Varorna levereras hem en gång i veckan. Kunderna får information om vilken gård varorna kommer ifrån och förslag på recept för tillagning. Matbodar: Liknar gårdsbutiken men här krävs att kunden legitimerar sig med bank-ID för att släppas in, därefter skannar man sina varor och betalar med Swish eller annan betallösning. Är helt obemannade. Livsmedelsautomater: Tänk chips- och godisautomaten på den lokala simhallen eller drickaautomaten på tågstationen fast med lokala råvaror. Finns inte i Sverige men i länder som Frankrike och Nederländerna. Förhållandevis dyrt. En automat uppges kosta från 50 000 kronor och uppåt. Fooever: Marknadsplats som parar ihop lokala producenter med konsumenter. Fokus på Stockholm, Östergötland och Skåne.Local Food Nodes: Digitalt verktyg där konsumenter kan komma i direkt- kontakt med lokala livsme­delsproducenter i sitt närområde, beställa vad de vill ha och komma överens om tid och plats för utlämning. Betalning sker direkt mellan producent och konsument utanför plattformen. Bygger ­på årliga donationer från användarna.Gröna gårdar: Säljer främst köttlådor och detaljer från gräsbetande djur men även andra produkter. Funnits sen 2001.

Allt fler vill handla mat som producerats lokalt och gärna direkt från bonden. Det finns många olika möjligheter att nå slutkonsument - både digitala och mer traditionella.Men att avgöra vad som är värt att satsa på är svårt.

Allt fler vill handla mat som producerats lokalt – så lyckas du nå kunderna.

Sug efter närodlat ställer nya krav på lantbruket

Växtodling

Allt fler vill handla mat som producerats lokalt och direkt från bonden. Här är expertens tips om hur du som producent når kunderna.