Ulf Aronsson

Robert Grimm, till vänster, och Roland Jansson, styrelseledamot Arvidsjaurs Allmänning, vid en råsten med huggen fyrkant markerar slutet på en rågång. Det här sättet att markera användes från slutet av 1800-talet till 1930-talet.

Arvidsjaurs Allmänning beslutade sig för att ta tag i problemet med oklara gränser i skogen.

– Det är en service till delägarna. Det finns alltid någon i varje by som är orolig och inte vill ställa till problem för grannarna. En del byar säger att det inte är något problem, men ofta är det många som inte har så bra koll, säger Robert Grimm, förvaltare.

Att folk inte tillbringar lika mycket tid i skogen som förr gör att gränsmarkeringar glöms bort. De kan också ha raserats av till exempel markberedning.

– Allt fler blir utbor och rågångar växer igen. Ibland går fastigheterna i arv direkt till barnbarnen och då förloras en generation med kunskap.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/skog/manga-missar-pa-samma-uppdrag/">Missade sex av sju gränser</a>Läs också: <a href="https://www.atl.nu/skog/sveaskog-vi-har-ingen-forklaring/">”Svårt med gränser utan markeringar i fält”</a>

Men mycket av den kunskapen kan Allmänningen återskapa med ett arbetssätt som liknar Lantmäteriets.

– Byarna får anmäla intresse och så gör vi en arkivutredning från Lantmäteriets förrättningskartor. Sedan samlar vi ihop information om kända gränsstenar. När vi har ungefär 20 stenar per by åker vi ut och mäter in dem, och sedan kan vi vrida in hela byns rågångssystem från laga skifteskartan i dagens koordinatsystem.

Cirka 20 meter från råstenen finns en visarsten. Visarstenen visar riktningen på rågången och det här exemplaret är ovanligt tydlig.

Allmänningen har köpt in en precisions-GPS av samma typ som Lantmäteriet använder för att få hög exakthet. Eftersom den laga skifteskartan anger bredder och avstånd går det att utifrån fasta punkter räkna ut var andra gränsstenar ska finnas, och ju fler fasta punkter som finns att utgå ifrån desto högre blir exaktheten.

– Det värsta felet vi haft här var på 35 meter. Det kan vi få ner till 3 meter, och då blir det mycket mindre yta att leta igenom för att hitta en gränsmarkering, säger Robert Grimm.

Därefter görs en fördjupad inmätning av ytterligare gränsmarkeringar, vilket gör att medelfelet sjunker ett steg till. Enligt Robert Grimm går de flesta gränsmarkeringar att hitta, bara man kan begränsa ytan där man ska leta. Med en sond går det till exempel ofta att hitta rester av gränspålar i myrmark.

– Då sätter man en ny stolpe jämte och trycker tillbaka den gamla i mossen, de gamla markeringarna är otroligt viktiga att bevara.

Slutresultatet blir en digital karta med ett medelfel som bara är nedåt en tiondel av fastighetskartans, och som delägarna kan ladda ned till mobil eller dator.

Och enligt Robert Grimm kan andra skogsägare göra ungefär likadant för att få bättre koll på sina gränser.

– Hitta de laga skifteskartorna i arkiven, där finns mätetal som man kan använda och utgå från kända fasta punkter. Det kan vara en sten två skiften bort, då kan man mäta sig fram för att hitta egna fasta märken. Sen kan man staka upp en rågång, men det är viktigt att göra det tillsammans med den som äger grannmarken. Kan man inte komma överens är det bättre att avbryta och ta hjälp.

<h3>Arvidsjaurs Allmänning</h3>Bildad 1877. Omfattar 35 500 hektar, varav 27 100 hektar produktiv skogsmark.Ägs av drygt 1 600 delägare fördelade på 1 040 stamfastigheter.Allmänningens utdelning går till skogsvårdsåtgärder på medlemmarnas fastigheter och täcker ungefär 70 procent av deras kostnader för röjning, gödsling, vägbygge och så vidare.

Läs även: <a href="https://www.atl.nu/skog/skogsjatte-fallde-400-trad-pa-fel-fastighet/">Skogsjätte fällde 400 träd på fel fastighet</a>Läs också: <a href="https://www.atl.nu/skog/sveaskog-bristande-rutiner-inte-orsak-till-felavverkning/">”Bristande rutiner inte orsak till felavverkning”</a>

Med ett arbetssätt liknande Lantmäteriets ger Arvidsjaurs Allmänning delägarna koll på sina fastighetsgränser.– Det minskar osäkerheten och risken för grannbråk, säger Robert Grimm, förvaltare.

Jobbar på samma sätt som Lantmäteriet för att förbättra fastighetskartan.