Många medlemsländer vill veta hur mycket pengarna just de kommer att få för sina landsbygdsprogram innan de uttrycker mer specifika åsikter om EU-kommissionens förslag på hur resurserna ska användas.
Vill ha balans
Det stod klart när jordbruksministrarna träffades i Bryssel i förra veckan. Inte minst de som ser sina direktstöd i det som på Brysselspråk kallas pelare ett sjunka är intresserade av vad de kan ta igen i landsbygdsbidrag i pelare två.– Vi ser fram emot fördelningsnycklarna. Vi drabbas av nedskärningar i pelare ett och det måste balanseras, sa Italiens jordbruksminister Mario Catana.Jordbrukskommissionär Dacian Ciolos hänvisade till att diskussionerna kring EU:s nästa långtidsbudget måste komma längre innan det kan bli aktuellt med ett fördelningsförslag.
Mindre krångel
Många länder lyfte behovet av ett enklare regelverk och varnade för att de föreslagna förändringarna krånglar till det.Dacian Ciolos svarade att förslaget ger medlemsländerna större flexibilitet att själva utforma och använda stöden, men att det också lägger större ansvar på dem.– Förenklingen för mottagaren kommer att ligga i hur medlemsländerna hanterar åtgärderna, sa jordbrukskommissionären.Flera ministrar oroas av omdefinieringen av mindre gynnade områden. Det är inget som stör Sverige som vinner på den föreslagna ändringen.
Bytte sida
Eskil Erlandsson valde i stället att tala för att det ska vara ett krav att minst 50 procent av landsbygdsstödet går till miljö- och klimatåtgärder, en dubbling av kommissionens förslag.Den segdragna frågan om livsmedelsbistånd till EU:s fattigaste under 2012 och 2013 löstes vid rådsmötet.Tyskland, som tillsammans med bland andra Sverige ingått i en blockerande minoritet, bytte sida. Tyskland krävde ett löfte om att biståndsprogrammet läggs ned efter 2013, men det är oklart om ett sådant löfte getts.Det kommer i vilket fall inte att vara jordbruksministrarnas huvudvärk. I förslaget till ny långtidsbudget har frågan flyttats till det socialpolitiska området.