Fredrik Stork

<p>Hushållningssällskapets innovationstävling Agtech Challenge, med 225 000 kronor i prispengar, går nu in i ett avgörande skede när de olika tävlingsbidragen presenteras. Bidragen är totalt 15 till antalet, och vi känner redan till ett par av dessa sedan tidigare. Faktum är att flera av dem redan har avhandlats här i ATL, medan andra är helt nya. </p>

<p>ATL räknar med att kunna följa flera av teamen under våren och sommaren. Men för att det ska bli rättvist börjar vi med en presentation.</p>

<h3>CWF, Controlled Weed Farming – Martin Krokstorp</h3>

<p>CWF är en nykläckt benämning av odlingsåtgärder som gemensamt skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar odlings- och ogrässtrategi. Minimal bearbetning, direktsådd, centimeternoggrannhet och växtföljdsplanering är några av de åtgärder som samverkar i ett projekt som man nu hoppas ska leda till bland annat säkrare etableringsmetoder, minskande ogräsbank och ett ännu grönare och friskare odlingslandskap. Såväl föregående som nuvarande och blivande gröda involveras i systemet.</p>

<p>Coach: Ulrika Nilsson, miljörådgivare, HIR Skåne. </p>

<p>Solenergi och vindkraft bidrar till allt större variationer på elmarknaden. Här är idén  att använda effektöverskott från solenergi för att tillverka biokol ur lantbrukets eller skogens överblivna biomaterial. Biokol ökar bördigheten, vilket är intressant för jordbruk, trädgård och i stadsmiljö. Fokus i detta projekt är potatisodling. Att tillverka och använda biokol på ett hållbart sätt kopplar an till marknaden för kolsänksrätter, skapar ett positivt kretslopp och är positivt för klimatet.</p>

<p>Coach: Anton Liedgren, Byggnads- och Energirådgivare hos HS Konsult AB, Hushållningssällskapet.</p>

<h3>Flexrow <b>–</b> för optimala radavstånd – Magnus Landberg</h3>

<p>Att placera frön på optimalt radavstånd från varandra är viktigt för ett högproduktivt jordbruk. En knapptryckning i traktorhytten är allt som behövs när Flexrow-tekniken ställer om såmaskinens radindelning för nästa gröda. Detta tar då 3–4 minuter, att jämföra med cirka 16 timmar i dag. Tekniken möjliggör även distribution av gödning och utsäde till varje radenhet från en central enhet. Samma Flexrow-maskin kan alltså användas flexibelt för sådd, gödning och radhackning (mekanisk ogräsbekämpning) för många olika grödor och det på samma arbetsdag.</p>

<p>Coach: Eva Edin, Hushållningssällskapet.</p>

<p class="linkBlock">LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/teknik/steglos-radindelning-ar-malet-for-flexrow/">Steglös radindelning är målet för Flexrow</a></p>

<p><b>ATL TV: Ställer om såmaskinen med en enkel knapptryckning</b></p>

<div style="position:relative;width:100%;padding-bottom:56.25%;"><iframe allow="autoplay; fullscreen" allowfullscreen src="https://api.screen9.com/embed/BpnuabPP6SGzG7NL1c1yIzkIUSkBhsYB-PWRQUftfKEZf1uToBxmhhSQt2dmH-s6" style="border:0;width:100%;height:100%;position:absolute"></iframe><script type="application/ld+json">{"@context": "https://schema.org", "@type": "VideoObject", "description": "En enkel knapptryckning och sen st\u00e4lls s\u00e5maskinen om automatiskt. Men samma teknik kan \u00e4ven anv\u00e4ndas p\u00e5 timmerbilar och f\u00f6r att styra solceller. S\u00e5 h\u00e4r funkar det.", "name": "Stegl\u00f6s radindelning \u00e4r m\u00e5let f\u00f6r Flexrow", "thumbnailUrl": ["https://cfcdn.screen9.com/img/A/d/AdpNvUOsHm2DKQU12Rwz8Q_fg/thumb_2.jpg?v=2", "https://cfcdn.screen9.com/img/A/d/AdpNvUOsHm2DKQU12Rwz8Q_fg/144p_2.jpg?v=2", "https://cfcdn.screen9.com/img/A/d/AdpNvUOsHm2DKQU12Rwz8Q_fg/240p_2.jpg?v=2", "https://cfcdn.screen9.com/img/A/d/AdpNvUOsHm2DKQU12Rwz8Q_fg/360p_2.jpg?v=2", "https://cfcdn.screen9.com/img/A/d/AdpNvUOsHm2DKQU12Rwz8Q_fg/480p_2.jpg?v=2", "https://cfcdn.screen9.com/img/A/d/AdpNvUOsHm2DKQU12Rwz8Q_fg/720p_2.jpg?v=2", "https://cfcdn.screen9.com/img/A/d/AdpNvUOsHm2DKQU12Rwz8Q_fg/image_2.jpg?v=2"], "uploadDate": "2021-03-01T08:41:33", "duration": "PT3M39S", "interactionStatistic": {"@type": "InteractionCounter", "interactionType": "https://schema.org/WatchAction", "userInteractionCount": 799}, "embedUrl": "https://api.screen9.com/embed/BpnuabPP6SGzG7NL1c1yIzkIUSkBhsYB-PWRQUftfKEZf1uToBxmhhSQt2dmH-s6"}</script></div>

<h3>Fieldgofer 2.0 – Karola Reuterström</h3>

<p>Kraven på lantbrukets effektivitet har ökat samtidigt som det blivit svårt att rekrytera arbetskraft. Det har lett till större och tyngre maskiner, vilket skapar nya problem. Ett är markpackning som minskar skördarna och ökar utsläppen av växthusgaser. Nu presenteras en uppfinning som löser flera problem på en gång: Robotsystemet Fieldgofer 2.0. Roboten kan bära med sig mineralgödsel och därmed sprida gödningen medan lantbrukaren lastar containrar. Den lastar på själv och styrs av smarta sensorer.</p>

<p>Coach: Emma Persson, vatten – och växtodlingsrådgivare, Hushållningssällskapet.</p>

<p class="linkBlock">LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/teknik/ny-svensk-robotlosning-ska-minska-markpackningen/">Fieldgofer ska minska markpackningen</a></p>

<h3>Realtidsuppföljning <b>–</b> Jimmy Larsson</h3>

<p>Vilka odlingssystem och strategier ger bäst lönsamhet inom jämförbara förhållanden? Genom realtidsuppföljning får företagarna tillgång till data i realtid som gör att de tillsammans med andra företagares analyser och rådgivares erfarenheter får ett bättre beslutsunderlag. Att kunna nå mer realtidsanalyser i stället för efterkalkyler möjliggör förbättrande åtgärder i ett mycket tidigare läge än i dag, till en lägre tidsåtgång för att ta fram analyserna för företagaren. Lantbruksföretagaren får även en ökad kunskap om sitt odlande vilket leder till bättre lönsamhet, minskat klimatavtryck och möjlighet till jämförelser med andra likartade företag.</p>

<p>Coach: Patrick Petersson, ekonomirådgivare, HIR Skåne.</p>

<h3>Agro-verifikat <b>–</b> Anders Wästfelt</h3>

<p>Agro-verifikat är ett satellitbildsbaserat system för verifiering av kolinlagring i jordbruksmark på gårdsnivå. Genom datorbaserade mätningar och beräkningar av både mullhalt och biomassaproduktion samt analys av växtföljder kommer verifieringen kunna svara på om gårdar uppnår positiv eller negativ kolbalans.</p>

<p>Agro-verifikat kommer att organiseras transparent så att både köpare och säljare av kolinlagring får fullt förtroende för lösningen.</p>

<p>Genom upprepade mätningar baserade på satellitbilder kan kostnaden för verifiering sänkas vilket gynnar lantbrukare som vill ställa om till positiv kolbalans.</p>

<p>Genom Agro-verifikats utveckling av metoder för verifiering kommer den tekniska lösningen att förfinas och bilda en best-praxis.</p>

<p>Coach: Sebastian Remvig, ekonomirådgivare, HIR Skåne.</p>

<h3>Slurry Seeder – Victor Wässman</h3>

<p>Slurry Seeder kommer att bygga ihop en såenhet med en flytgödselspridare för att kunna placera utsäde samtidigt som fyltgödsel/bioflyt myllas ned med ambitionen att få en hög precision samt ge utsädet en optimal start med både ”grofukt” och alla näringsämnen nära till hands. Slurry Seeder är en resurseffektiv metod då etableringen sker med endast en maskinöverfart. Risken för en dålig etablering och ojämn gröda minskar med Slurry Seeder, samtidigt som grödan får ett försprång gentemot ogräset.</p>

<p>Vid försommartorka med osäkra etableringar som följd bidrar den här utvecklingen till ett förbättrat värde på flytgödseln samt bidrar till nya samarbeten mellan bland annat växtodling- och animalieproducenter. Tekniken bidrar även till ett större cirkulärt kretslopp mellan biogasen och lantbruket. </p>

<p>Coach: Alexia von Ehrenheim, växtodlingsrådgivare, Hushållningssällskapet HS Konsult.</p>

<h3>Självkörande fältrobot för hållbar livsmedelsproduktion <b>–</b> Erik Jonuks</h3>

<p>Ekobots produkt har potential att minska energianvändningen och användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket. Fram till i dag har Ekobots produkt testats i labmiljö och i begränsad utsträckning i fält. </p>

<p>Detta projekt har som syfte att tillsammans med Almhaga Gård och Stockholmsgården utvärdera produktens användbarhet i kommersiell odling av grönsaker. Projektet skall också utvärdera Ekobots produkt utifrån dess potential att sänka energianvändningen inom lantbruket samt att minska användningen av bekämpningsmedel.</p>

<p>Coach: Oskar Hansson, grönsaksrådgivare, HIR Skåne.</p>

<p class="linkBlock">LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/ograsroboten-ekobot-slapps-nasta-ar/">Unika ogräsroboten Ekobot släpps 2021</a></p>

<h3>Vall-scanner – Kristina Sigfridsson</h3>

<p>Vallscannersystemet är ett hjälpmedel för att uppnå ännu bättre vallmanagement. Med hjälp av en användarvänlig och prisvärd drönare samlas bilder från vallen in som sedan analyseras för att generera användbar information.</p>

<p>Vallscannersystemet ger bättre kännedom om enskilda fälts förutsättningar och är en ny och tidseffektiv metod att använda i en hektisk period av odlingssäsongen. Den ger underlag för bedömning av övervintringen, och därmed vilka vallar som först bör förnyas eller hjälpsås, samt information för bättre nyttjande av insatsmedel; gödsel och vallfrö. </p>

<p>Coach: Kristina Sigfridsson, växtodlingsrådgivare, Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten.</p>

<h3>Linneaus4D <b>–</b> Felix Peniche</h3>

<p>I grund och botten automatiseras det arbete som utförts av ekolog, klimatforskare och koldioxidmarknadsmäklare och ger bonden en exakt 4D-digital tvilling. Det gör det möjligt för upptagna jordbrukare att enkelt skapa en 4D, centimeter-till-kilometer-digital tvilling av sina marker; verifiera klimatpåverkan av åtgärden, och rapportera/sälja kolförskjutningen.</p>

<p>Coach: Petter Ström och Susanne Alexandersson, forskare Hushållningssällskapet HS Konsult.</p>

<h3>Östersjömusslor för akvaponi <b>–</b> Thomas Bjelkeman-Pettersson</h3>

<p>Johannas Stadsodlingar möter behovet av närproducerad och ekologiskt hållbar mat. Här odlas regnbåge och grönsaker i ett kretslopp kallat akvaponi. Fiskarnas avföring göder grönsakerna och bildar ett eget ekosystem. Nu är målet att öka hållbarheten genom att byta ut importerat fiskfoder mot lokalt producerade insektslarver. Larverna föds upp på matsvinn och blåmusslor odlade i Östersjön. Musslorna odlas för att minska övergödningen av Östersjön men är för små för att säljas som mat. Företaget jobbar med flera aktörer och skapar tillsammans lokalt bärkraftig mat.</p>

<p>Coach: Helena Zimmer, Affärsutveckling Hushållningssällskapet Norrbotten Västerbotten</p>

<h3>Agrosolary <b>–</b> Kurt Hansson</h3>

<p>Konceptet Agrosolary handlar om att använda fälten inte bara för växtodling utan också som plats för effektiva solföljare – samtidigt som man gynnar biologisk mångfald. Genom att plantera stråk av vegetation i lantbrukets ofta enformiga fält formas ett nytt koncept som också gynnar småvilt och insekter. Stråken anpassas så att högeffektiva maskiner enkelt kommer fram. Solföljarna är av en ny patenterad konstruktion och genererar lokalproducerad solel till nya tidens fossiloberoende maskiner och framställning av växtnäring i fält.</p>

<p>Coach: Christian Danielsson, Växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet i Östergötland</p>

<h3>Vattir <b>–</b> Karl Söderbärg</h3>

<p>Vattir utvecklar en molntjänst för att koppla upp och styra bondgården. Ambitionen är att göra hela gården tillgänglig på en samlad plats. Det inkluderar djurdata, uppkopplade maskiner, strömbrytare, samt el- och vattennivåer. Namnet är taget från Vaettir, eller på svenska vätte/gårdstomte: helt enkelt en digital hjälpreda som hjälper till att hålla koll på gården, slår av och på strömbrytare och ser till att djuren får rent vatten och mår bra. </p>

<p>Coach: Sofia Lindman Larsson, Byggnads- och energirådgivare HS Konsult AB, Hushållningssällskapet och Linus Nilsson, Företagsrådgivare Rådgivarna, Hushållningssällskapet Sjuhärad</p>

<p>I norra Sverige växer datacenterindustrin så det knakar, samtidigt som den producerar varmluft som ofta bara släpps ut. Heat Harvests idé är att bättre ta tillvara på spillvärmen och göra den tillgänglig för de gröna näringarna. Produkten är ett system som ska kunna kopplas på datacentren och ta tillvara deras spillvärme utan att påverka datacentrets temperatur och tryck, och skapa win-win. Elen som används för kylning av datacentren får då en andra användning som värme, samtidigt som de gröna näringarna får tillgång till värme för till exempel växthusodling eller insektsuppfödning.</p>

<p>Coach: Erik Häggbom, biträdande försöksledare, Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten</p>

<h3>Triple win, grön framställning av ammoniak – Lars Hylander</h3>

<p>Triple win-konceptet bygger på en lagringsbar energibärare som ersätter fossila bränslen utan utsläpp av koldioxid eller partiklar. Ammoniak kan myllas som gödselmedel och driva bränsleceller. Den har ingen explosionsrisk, går att omvandla med små energiförluster och har hög energitäthet. Ny teknik och överskott av billig energi från solceller och vindkraft medför att varje gård kan framställa ammoniak från ”gratis” råvaror: luft och vatten.</p>

<p>Coach: Line Strand Växtodlings- och EU-rådgivare, HS Konsult AB Hushållningssällskapet</p>

<p><i>Fotnot: I anslutning till varje tävlingsbidrag listar bidragen sin kontaktperson. Det bör dock påpekas att fler namn kan dölja sig bakom de olika bidragen.</i></p>

<h3>Agtech Challenge 2021</h3><p>Agtech Challenge är en innovationstävling som organiseras av Hushållningssällskapet med tre tydliga fokusområden; lönsamhet, hållbarhet ur alla dess former och affärsnytta. Varje tävlingsbidrag har sedan matchats ihop med en coach som ska bidra med sin expertkunskap och kontaktvägar in i branschen. Tävlingen har varit öppen för innovativa idéer inom gröna näringar som jordbruk, trädgårds- och rennäring.</p><p>Samtliga tävlingsbidrag har godkänts av Jordbruksverket, som också har bidragit med ekonomiskt stöd för att utveckla de olika koncepten. Varje bidrag har fått 166 500 kronor och bidrar sedan med lika mycket i egen finansiering och nedlagd arbetstid. Tävlingsledningen räknar med att vi kommer att få se allt från färdiga produkter till långt gångna skisser när prisceremonin hålls den 7 oktober på Vreta kluster.</p><p>Juryn kommer då att utse tre vinnare varav en ensam vinnare går hem med 150 000 kronor. Andrapris- och tredjepristagaren får 50 000 respektive 25 000 kronor var.</p>

<p>En hel del kända uppfinningar finns med bland tävlingsbidragen i årets upplaga av Agtech Challenge, som ska vaska fram guldkornen bland svenska lantbruksinnovationer. Men här finns också exempel på nytänk som tidigare aldrig har presenterats.</p>

Här är alla tävlingsbidrag i Agtech Challenge.

De kan utses till bästa lantbruksinnovationen

Teknik

Med 225 000 kronor i prispengar ska Agtech Challenge vaska fram guldkornen bland svenska lantbruksinnovationer. Här är de 15 tävlingsbidragen.