Birgitta Sennerdal

69 procent av alla tallar i Blekinge som skogsägarna vill satsa på har viltskador. 28 procent av dem har en färsk viltskada. Bara 31 procent har klarat sig utan viltskada, enligt den senaste älgbetesinventeringen, Äbin. Det betyder att tallskogarna i Blekinge har de värsta viltskadorna i hela landet.

Skogsägaren Carl Gunnar Ottosson i Rödeby har kämpat i många år för tallen.

– Nu har det gått så långt så nu måste vi göra något väldigt radikalt, säger han.

Den nya älgförvaltningen trädde i kraft 2012 och ska vara adaptiv, men Carl Gunnar Ottosson anser att den nya förvaltningen inte följs. Senast skrev han ett långt brev till viltförvaltningsdelegationens möte i mars där han uppmanade ledamöterna att ta problemen på allvar. Svaret från länsstyrelsen är kort, och där konstateras i stort sett bara att myndigheten arbetar med älgförvaltningen utifrån Naturvårdsverkets föreskrifter.

– Länsstyrelsen har i många år inte förstått det här, myndigheten frågar bara Jägarförbundet och skogsägarna har ställt upp på detta, säger Carl Gunnar Ottosson.

Södra skogsägarna har räknat ut att älgens betesskador på tallmark i Blekinge kostar 35 miljoner kronor och för hela Götaland är kostnaden 980 miljoner kronor.

Carl Gunnar Ottosson anser att älgskadorna kan komma att kosta ännu mer. Skogsbrukare som är certifierade enligt FSC är nämligen skyldiga att bedriva ett ståndortsanpassat skogsbruk, men bara 3 procent av tallmarken i Blekinge föryngras med tall, också det sämst siffra i Sverige.

– Tappar vi certifieringen handlar det om mycket mer pengar för vi får ju extra betalt om vi är certifierade, säger han.

Miljön är också förloraren. När gran planteras på tallmark försvinner den undervegetation som finns i en tallskog och det blir ingen mångfald. När bärris, sälg, rönn och asp också försvinner minskar älgens föda ytterligare.

Carl Gunnar Ottosson sätter inte gran på tallmark, men det är dubbelt så dyrt att få upp tall än gran när det är högt betestryck. Det kostar 50000 kronor per hektar att få upp tallskog till förstagallringen, när utgifter för markberedning, tallplantor och plantering, viltskyddsbehandling och två röjningar summeras.

– Viltskyddsbehandlingen tar ungefär hälften av kostnaden och jag tycker den borde bakas in i älgförvaltningen, säger Carl Gunnar Ottosson.

FSC står för Forest Stewardship Council och ska främja ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar.

Södras uträkningar för älgskador

Södra skogsägarnas skattning av virkesförluster och påverkan på skogsbrukets ekonomi bygger på resultatet av Äbin. Beräkningsmodellen är utvecklad av det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk och gäller betesskador på ungskog av tall.

Älgskadorna på tall är värst i Blekinge. Skogsägaren Carl Gunnar Ottosson har länge kämpat i motvind för tallen och den biologiska mångfalden.

Älgskadorna på tall är värst i Blekinge. Skogsägaren Carl Gunnar Ottosson har länge kämpat i motvind för tallen och den biologiska mångfalden.