Ulf Aronsson

I Kronoberg har slaktvikten på älgkalvar sjunkit med uppåt 35 procent sen början på 1970-talet.

Sjunkande slaktvikter på älgkalvar har uppmärksammats <a href="https://www.atl.nu/skog/algkalvarnas-slaktvikt-sjunker-kraftigt-i-kronoberg/">allt mer de senaste åren</a>. I Jägareförbundets portal Viltdata finns statistik sen 2007, men det är för kort för att se trender över längre tid.

Men i en rapport från 1974 till Naturvårdsverket redovisas en studie av alla fällda älgar i tre olika län under början av 1970-talet (se separat artikel). Totalt omfattar studien cirka 17 500 älgar och visar att slaktvikterna på älgkalv då låg mellan 77 och 85 kilo. Dagens slaktvikter i samma län på 55 till 68 kilo innebär en viktminskning med upp till 35 procent .

Brist på foder kan vara en orsak till minskningen. En förvaltning med ökad avskjutning på älg och/eller ett skogsbruk som ökar tillgången på foder skulle då kunna vara lösningen.

Men riktigt så enkelt är det inte enligt Fredrik Widemo, viltforskare på SLU:

– Siffrorna i rapporten från 1974 är nog tillförlitliga, den gjordes ju av bland andra Finn Stålfelt, dåtidens ledande älgforskare. Problemet är att det saknas rikstäckande data. Men alla är överens om att älgarnas vikt minskat dramatiskt. Älgkalvar som är små från början blir små som vuxna och får mindre och färre kalvar så det blir som en ond cirkel. Frågan är om eller vad det går att göra åt det?

”Konkurrens om fodret från andra älgar har liten påverkan på vikten. I stället är det konkurrens från annat klövvilt, främst rådjur, som tvingar över älgen på sämre bete”, säger Fredrik Widemo.

Fredrik Widemo listar tre faktorer som påverkar älgarnas vikt: Sämre kvalitet på fodret, mer klövvilt totalt och varmare somrar.

– Konkurrens om fodret från andra älgar har liten påverkan på vikten. I stället är det konkurrens från annat klövvilt, främst rådjur, som tvingar över älgen på sämre bete. Samtidigt innebär allt tätare skogar mindre markvegetation, till exempel bärris som är ett viktigt bete.

– Helt klart är att klimatet spelar stor roll men frågan är hur mycket, och det pågår mycket forskning om det just nu.

Klimatförändringen kan göra att kalvarna föds vid fel tidpunkt i förhållande till när betet är som mest näringsrikt. Samtidigt sänker värme och torka kvaliteten på betet och brist på vatten i skogen ökar älgarnas värmestress under sommaren.

Enligt Fredrik Widemo har även älgvikterna i USA sjunkit sen 1960-talet och där har älgarna helt försvunnit från den sydligaste delen av deras tidigare utbredningsområde.

– Den svenska älgstammen har halverats jämfört med när den var som störst. Och det finns också områden där alla faktorer går åt rätt håll, med minskad älgtäthet och ökad fodertillgång, trots det fortsätter kalvvikter och fertilitet att sjunka. Det är osannolikt att vi kan påverka den utvecklingen genom att skjuta ned älgstammen. Möjligen kan utvecklingen bromsas genom att spara stora kor och höja medelåldern.

– I Norrland finns ett samband mellan älgtäthet och betesskador. Men i delar av Sverige saknas signifikanta samband mellan älgtäthet och skadenivåer, medan det finns ett samband mellan tätheter av annat klövvilt och skador. Det vi kan styra är foderkvalitet och totala stammar av klövvilt. Skogsägare och jägare har ett gemensamt ansvar att vrida på de kranarna, säger Fredrik Widemo.

<h3>Län med lägst slaktvikt på älgkalv 2019/2020</h3>Halland, 53 kgSkåne, 54 kgSödermanland, 55 kgKalmar, 55 kgKronoberg, 56 kgKälla: Viltdata.se<h3>Län med högst slaktvikt på älgkalv 2019/2020</h3>Västerbotten, 69 kgVästernorrland, 69 kgDalarna, 69 kgNorrbotten, 68 kgGävleborg, 68 kgKälla: Viltdata.se

Svenska älgkalvar väger allt mindre. Exakt vad det beror på är oklart, men viltforskaren Fredrik Widemo tror att älgförvaltningen har begränsad påverkan.

Viltforskaren Fredrik Widemo tror att älgförvaltningen har begränsad påverkan.

”Ond cirkel” ger allt mindre älgkalvar

Skog

Svenska älgkalvar väger allt mindre. Exakt vad det beror på är oklart, men viltforskaren Fredrik Widemo tror att älgförvaltningen har begränsad påverkan.