Tove Nilsson

Vallberga Lantmän har kapacitet för mer åkerböna, enligt vd Jörgen Karlsson (till vänster) och foderchef Jörgen Tagesson.

På Vallberga Lantmän i Halland, som producerar 120 000 ton nöt- och grisfoder per år, skulle man gärna mångdubbla volymen inköpt åkerböna. Förra året togs 1 500 ton åkerböna in.

– Vi har egentligen ett utrymme på uppemot 10 000 ton åkerböna som vi skulle kunna använda i foderproduktionen om vi hade haft tillgång, säger foderchef Jörgen Tagesson, som tycker det är svårt att få tag på åkerböna för tillfället.

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/lantmannen-slutar-ta-emot-vissa-grodor/">Lantmännen ska sluta ta emot åkerböna</a>

Enligt företagets vd Jörgen Karlsson vore det också bra om Sveriges självförsörjningsgrad av proteinfoder ökade.

– Hade vi kunnat minska lite av sojaberoendet så hade det varit tacknämligt.

Odlingen av åkerböna ökade under 2000-talet ända fram till toppåret 2017 då arealen nådde 31 000 hektar. Torkan 2018 ledde till mycket dåliga skördar av den torkkänsliga grödan och 2019 rasade odlingen.

– Båda åren blev det små volymer på grund av torkan och på grund av efterverkan av torkan. Förra året var det dels brist på utsäde, dels blev lantbrukarna lite avskräckta att odla den efter 2018, säger Karl Delin, spannmålschef på Varaslättens lagerhus.

Inför årets skörd har den kontrakterade volymen nästan fördubblats om än från en låg nivå på 1 000 ton ifjol. Det är välkommet, enligt Karl Delin, som gärna skulle köpa in mer.

– Det är ingen nackdel om det ökar till den nivån när vi hade som mest på 4 000 - 5 000 ton i alla fall. Då är det lättare att hitta bra exportaffärer.

Utifrån SAM-ansökningarna uppskattas årets areal av åkerböna öka med knappt 10 procent till cirka 20 000 hektar.

Enligt Karl Delin är åkerbönan prismässigt konkurrenskraftig mot soja i foderkalkylen.

Den har flera fördelar i växtodlingen också, bland annat som avbrottsgröda och förfrukt till höstvete. Den bör dock odlas på vattenhållande lerjordar eftersom den är torkkänslig. Förra året betalade Varaslättens lagerhus 1,90 kronor per kilo för åkerböna som levererades i skörd.

– Det blir nog ungefär samma eller något högre i år.

Vallberga Lantmän skriver kontrakt på cirka 2,10 kronor per kilo vid skördeleverans inklusive kontraktsersättning för årets skörd.

Svenska Foder köper också in åkerböna och enligt spannmålschef Victor Ebel vill de ha in ”några tusen” ton av grödan. Skulle det bli en för stor volym kan skördeleveranserna stoppas.

– Vi kanske måste se över hur mycket vi kan ta in i skörd, säger Victor Ebel.

– Det kan bli att vi lägger över en del till eftersäsongen för då är logistiken mycket lättare att hantera.

Lantmännen ska sluta ta emot åkerböna från och med 2021 som ett led i effektivisering av spannmålsflödet. Men det finns fortfarande intresse hos andra aktörer att köpa grödan.

Vallberga Lantmän vill mångdubbla volymen inköpt åkerböna.

De vill mångdubbla volymen inköpt åkerböna

Växtodling

Lantmännen ska sluta ta emot åkerböna från och med 2021. Vallberga Lantmän vill i stället mångdubbla volymen.