Siri Hill

I onsdags och torsdags möttes de 178 medlemmarna i Arlas representantskap i Halmstad för att besluta om årsboksslutet för 2017, de nya stadgarna och hur många miljoner euro som skulle betalas ut i efterlikvid till Arlas medlemmar.

I samband med torsdagens möte intervjuade ATL Arlas ordförande Åke Hantoft på telefon. Det blev ett samtal om året som gått och det som komma skall.

– 2017 var ett starkt år. Vi började trögt men vände positivt i slutet av året. Inte bara för att vi fick ett bättre mjölkpris utan också för att mejeriprodukterna fick ett högre värde på marknaden, och det är vi stolta över, säger Åke Hantoft till ATL.

Under torsdagens möte godkände representantskapet Arlas årsbokslut för 2017. Arlas årsresultat för 2017 är 241 miljoner euro att disponera. Förutom de 127 miljoner euro som betalas ut direkt till ägarna konsolideras resterande 114 miljoner euro i företaget. 38 miljoner euro som individuellt eget kapital och 76 miljoner euro som kollektivt eget kapital.

Vinsten från försäljningen av brasilianska Vigor, 44 miljoner euro, konsolideras också som kollektivt kapital. Totalt förstärks Arlas egna kapital med 158 miljoner euro.

<h3>"Marknaden är väldigt volatil"</h3>

Åke Hantoft är nöjd med resultatet. Särskilt nöjd är han med det höga mjölkpriset. Leverantörspriset ökade med 27,4 procent under 2017, vilket i genomsnitt innebar 38,1 eurocent per kilo mjölk. Det är en förbättring jämfört med 2016 då samma siffra låg på 30,9 eurocent/kilo mjölk.

Samtidigt flaggar Åke Hantoft för en fortsatt föränderlig, och i viss mån skakig, marknad.

– Det finns alltid saker som man kan göra bättre men det jag tar med mig är att varumärkesprodukter har ett högre värde. Varumärkesstrategin är mycket viktig för oss i vår relation med våra konsumenter, och det blev väldigt tydligt under 2017. Detta fortsätter vi att jobba med. Samtidigt får man räkna med att marknaden är väldigt volatil, den förändras. Det får man vara beredd på.

Något som har varit ett stort orosmoln på många Arlabönders himmel det senaste året är den skakiga marknaden i Tyskland och England. Detta kom också upp som en punkt när representantskapet möttes i veckan.

– När vi diskuterar detta, då diskuterar vi Arla som helhet. Vårt fokus är hur vi ska hantera vår gemensamma mjölkpool på bästa sätt. Utmaningarna är olika på olika marknader. Det är på så sätt inte riktigt rättvist att jämföra olika länders resultat. I Tyskland jobbar vi målinriktat med den mjölken vi har och de tyska bönderna tror på Arla. Det blev otroligt tydligt på mötet med representantskapet, säger Åke Hantoft.

Hur stora blev förlusterna i Tyskland och England under 2017?

- Vi räknar inte på det viset. Vi utgår från hur vi hanterar ägarmjölken på samtliga marknader. Många av våra produkter reser ju över gränserna. Till exempel gör vi mjölkpulver i Vimmerby som inte räknas på den svenska marknaden. Det vore oerhört komplicerat att räkna på något annat sätt så därför har vi valt att göra såhär.

Under 2017 hade Arla som mål att investera 335 miljoner euro, ett mål man inte nådde upp till. 248 miljoner euro lades på investeringar under 2017.

- Att vi inte har investerat som planerat är ingenting som man reagerar starkt på i styrelsen. Det kan handla om att man inte har hunnit med att investera så mycket som man hade tänkt, förklarar Åke Hantoft.

Det belopp som inte användes investeringar 2017 flyttas till 2018 års budget. Och Arla har stora investeringsplaner för 2018. Fem procent av omsättningen, 527 miljoner euro, planerar man att lägga på investeringar kommande år. Det är en kraftig ökning om man jämför med målet för 2017.

- Vi har hållit tillbaka på investeringarna under några år eftersom mjölkpriset har varit lågt, men nu höjer vi investeringsnivån. Vi har identifierat flera stora investeringsprojekt för 2018 och det är väldigt spännande. Mejerierna Götene och Linköping är till exempel i behov av nyinvesteringar och utrustning.

Arlas mål är att ligga på ett mjölkpris som är 3-5 procent högre än sina konkurrenter, Arlas så kallade “peer group”. De mejeriföretag som Arla jämför sig med är kooperativ i Arlas storlek och verksamma på ungefär samma marknader. Det holländska mejeriföretaget Friesland Campina är ett av dessa.

Och något som väckte frågor på mötet med representantskapet var att 2017 års resultat av peer group inte var med, trots att den fanns redovisad i årsbokslutet för 2016. Enligt Åke Hantoft är bakgrunden till det att årsboksluten för vissa av de bolag man jämför sig med inte är klara än.

– Friesland Campina kom med sitt årsresultat efter att vi hade tryckt vår årsredovisning. I slutet av mars är årsredovisningen för de tyska mejerierna klara och då kommer siffrorna presenteras för Arlas medlemmar. Ju säkrare vi kan vara på siffrorna innan vi presenterar dem, desto bättre. Det handlar inte om att vi vill undanhålla information, säger han.

Samtidigt var förutsättningarna desamma inför att årsbokslutet för 2016 skulle sammanställas. Alla årsbokslut från bolagen i peer group var inte klara då heller, bekräftar Åke Hantoft.

– Rimligtvis borde det ha varit så, ja, säger han.

Men varför redovisar ni inte peer group i årsbokslutet för 2017, när ni gjorde det förra året?

- Det är en bra fråga. Det noterades nu i dagarna att det inte var med men det var ingen som tänkte på det. Huruvida peer group är med i årsredovisningen eller inte är ingenting som förändrar världen. Det kommer ju presenteras senare. Vi förklarade detta på representantskapets möte och det var ingen som yrkade på att vi skulle trycka om årsbokslutet, säger han och fortsätter:

- I årsredovisningen för 2017 finns en stor transparens. Bland annat i sådant som hur vi hanterar strategin, våra varumärken, vår kooperativa styrning och våra olika affärsområden. Att vi har valt att inte ha med peer group i årsredovisningen för 2017 är ingenting som kan uppfattas som att vi inte är transparenta.

Arlas finanschef Natalie Knight har tidigare sagt till ATL att koncernen står stark i förhållande till sina konkurrenter, samtidigt tror ledningen att man kommer få en lägre siffra än 2016. En bild som bekräftas av Åke Hantoft.

- När resultatet av peer group för 2017 är sammanställt kommer vi ligga någonstans mellan 100 och 103. Någon gång under 2017 har vi legat under 100. Det beror på att vi är hårt exponerade för valutaförändringar, hårdare än andra mejeriföretag för att vi befinner oss på marknader i olika länder. När valutorna faller påverkar det oss. Detta ligger utanför Arlas räckvidd.

Arla är, säger Åke Hantoft, på banan inför 2018. Bolaget kommer stå fast vid sin affärsplan för 2020. Det handlar om att förädla mjölken och stärka bolagets varumärken. Man kommer också rikta blicken bortom sina kärnmarknader i Europa, mot Mellanöstern, Afrika och Asien.

– Det ligger i vår strategi, säger Åke Hantoft, och fortsätter:

- Varför har du inte frågat mig om vad jag tycker om att vi har gett våra medlemmar en efterlikvid på 9,7 svenska öre per kilo mjölk! För det tycker jag är fantastiskt och det tror jag nog är viktigare för bönderna än om det står peer group i årsredovisningen, du kan gärna citera mig på det.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/kronika/problemen-med-arlas-bokslut/">Problemen med Arlas bokslut</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/i-dag-offentliggors-arlas-arsbokslut/">Arlaböndernas efterlikvid är klubbad</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/minskad-vinst-och-miljonutdelning-till-arlabonderna/">Lägre vinst och miljonutdelning till Arlabönderna</a>

Arlas ordförande Åke Hantoft är särskilt nöjd med det höga mjölkpriset under 2017. Men konstaterar i en intervju med ATL att: "det finns alltid saker som man kan göra bättre".

Arlas ordförande Åke Hantoft är särskilt nöjd med det höga mjölkpriset under 2017. Men konstaterar i en intervju med ATL att: "det finns alltid saker som man kan göra bättre".