Jonatan Jacobson

Hur anläggningen på Kärrbo prästgård ska utformas är inte klart, bilden visar ett agrivoltaiskt system utanför tyska Dirmingen.

Pietro Campana, docent vid Mälardalens högskola, är projektledare för ett projekt som fokuserar på solelproduktion i kombination med traditionell lantbruksverksamhet. I så kallade agrivoltaiska system monteras solcellspaneler vertikalt i rader med odlings- eller betesmark emellan, eller horisontellt ovanför marken. På Kärrbo prästgård utanför Västerås ska en vertikal anläggning uppföras med en kapacitet på 20 kilowatt.

– Ett sådant system kan enkelt kombineras med normal jordbruksaktivitet som kräver stora maskiner. Samma bit mark kan generera intäkter från två verksamheter, säger Pietro Campana.

Ulf Andersson och till höger Pietro Campana.

Installationskostnaden för vertikala system är likvärdig den i markbaserade anläggningar. De lodräta solcellspanelerna alstrar el på båda sidor så även om panelernas vinkling inte är optimal producerar de lika mycket som i en vanlig solcellspark.

– Men effekten per kvadratkilometer blir lägre eftersom det behövs distans mellan raderna. Om försöket faller väl ut är tanken att skala upp anläggningen. Det här kan öppna upp för en ny marknad, säger Bengt Stridh, universitetslektor på Mälardalens högskola.

I andra europeiska länder finns storskaliga agrivoltaiska system.

Länder som Italien, Frankrike, USA och Tyskland ligger längre fram när det gäller forskning kring agrivoltaiska system.

– Ingen har testat detta i de nordiska länderna så solinstrålningen blir en utmaning här. Panelernas skuggning kan öka markens fuktighet vid torka men vi vet inte hur avkastning och grödans kvalitet påverkas under ett normalt år, säger Pietro Campana.

Ulf Andersson vid en tänkbar placering av anläggningen.

Det är ännu inte klart exakt hur anläggningen ska utformas eller hur mycket pengar som Kärrbo prästgård går in med. Solkompaniet ansvarar för bygget som ska vara färdigt att tas i drift nästa odlingssäsong. SLU är involverade i projektet för att arbeta med aspekter som rör jordbruket. Förutom grönsaksodling har Kärrbo prästgård tackor, dikor samt hästar, och planen är att odla vall mellan solcellspanelerna.

– Det är alltid roligt att testa något nytt. Bevattning samt kylar och frysar till köttet bidrar till hög strömförbrukning och de pratar om att anläggningen kan göra oss självförsörjande på el under sommaren, säger lantbrukaren Ulf Andersson som driver Kärrbo prästgård.

”Jag har märkt att betesdjuren undviker gräset i skuggiga skogspartier, vi får se hur skuggningen påverkar foderkvalitén”, säger Ulf Andersson.

<h3>Forskning om agrivoltaiskt system </h3>Projektet sträcker sig från första september i år till sista december 2022 med huvudsaklig finansiering från Energimyndigheten. Förutom mätningar av solinstrålningen och elproduktionen ska bland annat skördeavkastning och grödans kvalitet studeras. Målsättningen är även att ta fram riktlinjer för lantbrukare som vill satsa på liknande system. Förutom Mälardalens högskola ingår följande samarbetspartners: SLU, Solkompaniet AB, Kärrbo prästgård, SMHI, Uppsala universitet, Universitá Cattolica (Italien) och NASA (USA). Den ideella föreningen Blekinge Arkipelag söker även projektmedel för att påbörja ett jämförande projekt med en lantbrukare i Blekinge.

Går det att bedriva odling och produktion av solel på samma mark? Genom ett forskningsprojekt blir Kärrbo prästgård troligtvis först ut i Norden att testa ett agrivoltaiskt system.

”Samma bit mark genererar intäkter från två verksamheter.”

Här testas nytt system som kombinerar solel med odling

Teknik

Kärrbo prästgård först ut i Norden att testa ett agrivoltaiskt system: ”Samma bit mark genererar intäkter från två verksamheter.”