Fredrik Loberg

Sex år har gått sedan Svenska Kraftnät aviserade en ny 400-kilovoltsledning från Ekhyddan norr om Oskarshamn till Hemsjö i västra Blekinge. Under andra halvan av år 2018 väntas energimarknadsinspektionen besluta om ledningen ska få byggas.

– Jag har arbetat länge med frågor som dessa, men aldrig varit med om ett så stort och kompakt motstånd från en hel landsända. Det är en bygd i uppror, säger Mats Blomberg från Södra, som hjälpt markägare att samordna sina protester.

– Här ställs frågan på sin spets om man som skogsägare över huvud taget har några rättigheter när staten bestämmer sig för att ta över deras marker, säger Mats Blomberg.

Flera av markägarna lyfter i första hand fram ekonomiska argument. De hävdar att ersättningen från Svenska Kraftnät inte motsvarar förlusterna som markintrånget på deras skogs- och lantbruksfastigheter innebär.

Markägarnas motstånd mot kraftledningen har inte avtagit sedan förhandlingarna med Svenska Kraftnät inleddes år 2014.

Karl-Johan Gunnarsson och hans förfäder har ägt Östregård i Långasjö utanför Emmaboda sedan minst nio generationer tillbaka, från 1600-talet och framåt. Den planerade luftledningen ska gå genom dessa marker.

– Hur kan man använda sig av en så gammal teknik som lufthängda ledningar? Vem ska gå i bräschen för teknikutveckling om inte staten gör det? säger Karl-Johan Gunnarsson.

– En annan anledning till mitt motstånd är demokratifrågan. Ledande politiker från alla partier i de kommuner där ledningen planeras, markägare, Södra och LRF protesterar. Ändå genomför man från Stockholm de planer man sagt från början. Då är det lätt att tappa sin tilltro till den demokratiska processen.

Karl-Johan Gunnarsson är genom sitt företag Flexwood AB verksam inom träbranschen. Hans fru Malin Lundqvist Gunnarsson har arbetat med lammuppfödning hemma på gården i tio år. Hon driver företaget Långasjölamm, med försäljning av KRAV-godkänt lammkött plus skinn- och ullprodukter. Den nya kraftledningen planeras gå genom en av de hagar där Malins får betar.

– Det blir en betydligt fulare hage, och själv skulle jag inte vilja bo under en så stor kraftledning, säger Malin Lundqvist Gunnarsson.

Hon tycker att samrådsprocessen runt kraftledningen visar att Svenska Kraftnät inte förstår vad det innebär att bo och verka på landsbygden.

– För oss är inte det här ”bara” skog. Vi lever med naturen och dess historia. Men vi upplever det som att det är betydelselöst, inget att ta hänsyn till, säger Malin.

Det behövs en långsiktig, målmedveten strategi, och fler beslut som underlättar för människor att kunna leva utanför städerna, menar hon.

– Vi förstår att strömförsörjningen behöver säkras. Men det är som om Svenska Kraftnät inte tar oss på allvar, när man efter alla möten vi haft med dem, vill bygga en nästan 20 mil lång kraftledning med en gammal, luftburen teknik som funnits sedan 1950-talet, säger Karl- Johan Gunnarsson.

Många politiker i sydöstra Sverige har anslutit till protesterna mot kraftledningen.

Senast den 22 januari i år träffade kommunalråden från Tingsryd, Emmaboda och Oskarshamn samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan.

Kommunpolitikerna överlämnade en skrivelse, med önskemålet att ledningen grävs ner i marken och kravet att ersättningsnivåerna till markägarna höjs.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/ledare/markagare-maste-vaga-satta-sig-pa-tvaren/">Markägare måste våga sätta sig på tvären</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/ledare/respekt-for-aganderatten-aven-i-strovskogen/">Respekt för äganderätten även i strövskogen</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/vagbygge-hamnar-pa-regeringens-bord/">Vägbygge hamnar på regeringens bord</a>

Kraftledningen Ekhyddan – Hemsjö

Antal hektar som berörs: Cirka 3 000 hektar

Antal markägare som berörs: Cirka 800

Föreslagen ersättning för intrånget: 125 procent av marknadsvärdesminskningen enligt expropieringslagstiftningen. Det kan jämföras med valet av årliga ersättningar till markägare vid intrång för att bygga vindkraft.

Många politiker i sydöstra Sverige har anslutit till protesterna mot kraftledningen. Senast den 22 januari i år träffade kommunalråden från Tingsryd, Emmaboda och Oskarshamn samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan. Kommunpolitikerna överlämnade en skrivelse, med önskemålet att ledningen grävs ner i marken och kravet att ersättningsnivåerna till markägarna höjs.

Totalt beräknas 800 hektar mark beröras av kraftledningen.

Remissrundan på Svenska Kraftnäts koncessionsansökan avslutas den 18 mars i år. Några månader efter det väntas Energimarknadskommissionen ta beslut beträffande kraftledningen.

Berörda kommuner (Oskarshamn, Mönsterås, Högsby, Nybro, Emmaboda, Tingsryd, Karlshamn, Ronneby och Olofströms), Södra och LRF bekostade år 2016 en samhällsekonomisk analys från konsult- och ingenjörsbyrån Pöyry. Enligt denna är ersättningen som mark- och husägare vid kraftledningsetableringar låg jämfört med vid vindkraft- och mobilmastetableringar. I framtiden borde boende och andra berörda vara med i valet av teknisk utformning, enligt analysen.

Drygt 800 markägare protesterar mot en planerad kraftledning genom sydöstra Sverige. Två av dessa är Malin Lundqvist Gunnarsson och Karl-Johan Gunnarsson, som driver varsitt trä- och lantbruksföretag i Långasjö.

En stor kraftledning ska gå genom sydöstra Sverige. Drygt 800 markägare protesterar mot planerna.