Ulf Aronsson

Det känns orättvist att likna Skogsutredningen vid Pandoras ask, som släppte ut all världens olycka när den öppnades. Men med <a href="https://www.atl.nu/skog/skogsutredningen-vill-se-tydliga-politiska-mal/">1 250 sidor</a> och <a href="https://www.atl.nu/skog/nyckelbiotoper-ersatts-med-naturmiljobeskrivning/">drygt 50 förslag</a> samt uppåt 700 remissvar släpper utredningen åtminstone lös en stor del av åsikterna kring svensk skogspolitik.

Till exempel vill Länsstyrelsen Skåne, Sveriges minst skogklädda län, ha en utredning av skogsbrukets kolbalanser och är kritiska till Skogsstyrelsens hantering av avverkningsanmälningar, samtidigt som Region Stockholm, det tredje minst skogklädda länet, tycker att utredningen missar tätortsnära skogar.

”Skogsutredningen har valt att fokusera på svenska och internationella miljömål och åtgärder för att nå dem. Detta måste politikerna nu väga mot mål om fossilfrihet, klimatneutralitet och omställningen till en cirkulär och biobaserad ekonomi. Först därefter kan de ta ställning till utredningens förslag om att undanta mycket stora arealer från skogsbruk”, säger Linda Eriksson på Skogsindustrierna.

Svenska kyrkan anser att det även framöver måste gå att avverka upp till 200 år gamla träd för att leva upp till kulturmiljölagens krav på användning av traditionella material och metoder, medan Svenska PEFC tycker att utredningen gör olyckliga sammanblandningar mellan PEFC och FSC. Integritetsskyddsmyndigheten tycker att integritetsfrågorna kopplade till nyckelbiotopsregistret behöver utredas, medan Riksarkivet anser att en gallring av nyckelbiotopsregistret strider mot arkivlagen.

Som ATL tidigare rapporterat är Skogsstyrelsen den instans som kanske är <a href="https://www.atl.nu/skog/fa-nojda-med-skogsutredningen/">mest positiv till utredningen</a>. Som en av de viktigaste frågorna lyfter myndigheten fram en effektivare klövviltförvaltning, och skriver att: ”… klövviltskadorna i princip verkar i motsatt riktning i förhållande till utredningens förslag om biologisk mångfald, ökad skogsproduktion och klimatanpassning i skogsbruket”. Den motsättningen är inget som betonas av Greenpeace, som avstyrker utredningens förslag om klövviltsförvaltning och i stället anser att ”rewilding” med återinförande av skogsvildren och visenter bör utredas först.

”Risken att ekosystemen pressas till kollaps, näringsbrist, artutrotning eller får ökad känslighet för klimatförändringar är redan idag för stor”, skriver Isadora Wronski, Sverigechef, i Greenpeaces remissvar.

Bland de tyngre remissinstanserna finns ändå en viss samstämmighet om att utredningen misslyckats med delar av sitt uppdrag, fast åt olika håll. Vad gäller uppdraget att ”utreda hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi” anser miljörörelsen att utredningen inte ser tillräckligt till den biologiska mångfalden, medan skogsnäringens representanter anser att den växande cirkulära bioekonomin inte tillgodoses.

Lika delade är uppfattningarna kring hur utredningen lyckats med sina andra två huvuduppdrag: ”Åtgärder för stärkt äganderätt till skog samt nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark”.

Längst går kanske Mellanskog och WWF som bägge underkänner utredningen i dess helhet. WWF anser att utredningen borde vara en del av en översyn av hela skogspolitiken, ett krav som också stöds av Naturskyddsföreningen. Bägge anser att utredningen är ett försök att ”lappa och laga” en skogspolitik som inte tar tillräcklig hänsyn till miljön och internationella åtaganden.

”Dagens skogspolitik har passerat bäst före-datum med flera år och kan inte möta de omvärldshändelser som skett de senaste decennierna. Naturskyddsföreningen delar därför helt utredningens slutsats om behovet av en bred översyn av skogspolitiken”, skriver Malin Sahlin i Naturskyddsföreningens remissvar.

Mellanskog har en annan syn på saken. ”Om förslagen ska bedömas och förverkligas samlat, vilket både politiker och utredare efterfrågat, så konstaterar Mellanskog att skogsägarens vardag blir svårare och mer osäker. Äganderätten försvagas. Och tillgången till den gröna skogsråvaran som samhället efterfrågar äventyras”, skriver de i ett pressmeddelande.

De får i stort medhåll av Södra, Norra Skog, LRF och Skogsindustrierna. Men i stället för att underkänna utredningen som helhet väljer de, liksom de flesta andra remissvaren, att till- eller avstyrka enskilda förslag, något som utredarna tidigare avrått ifrån eftersom de anser att utredningen <a href="https://www.atl.nu/skog/utredaren-agneta-ogren-om-kritiken-mot-skogsutredningen/">ska ses som en helhet</a>.

”Tanken med utredningen var att främja en växande skogsnäring och en hållbar skoglig tillväxt med god säkerställd tillgång till nationell biomassa från den svenska skogen. Det har inte beaktats”, säger Lena Ek, ordförande Södra skogsägarna, i en kommentar.

LÄS MER OM SKOGSUTREDNINGEN:<a href="https://www.atl.nu/skog/nyckelbiotoper-ersatts-med-naturmiljobeskrivning/">Skogsutredningen vill avskaffa nyckelbiotoper</a><a href="https://www.atl.nu/skog/skogsutredningen-vill-se-tydliga-politiska-mal/">50 nya förslag för skogen</a><a href="https://www.atl.nu/skog/utredaren-agneta-ogren-om-kritiken-mot-skogsutredningen/">Skogsutredaren: Hoppas man tar sig tid att se helheten</a><a href="https://www.atl.nu/skog/fa-nojda-med-skogsutredningen/">Skarp kritik mot Skogsutredningen</a><a href="https://www.atl.nu/skog/internationellt-ansvar/">Jätteavsättningen kostar 20 miljarder</a>

<h3>Fakta: Några av Skogsutredningens förslag</h3>• Formella avsättningar ska bygga på frivillighet och markägarinitiativ.• Ersättningen vid skydd av skog ska vara skattefri.• Se över reglerna för lägsta slutavverkningsålder, ransoneringsreglerna och tillämpningen av begreppet brukningsenhet.• Ersättning för natur­vårdande skötsel.• Ersättning för all fjällnära skog med höga naturvärden.• Inför tidsbegränsade områdesskydd.• Biotopskyddsområden ska även kunna omfatta en buffertzon.• Naturvårdsavtal för förstärkt hänsyn, till exempel för produktion av kvalitetsvirke.• Naturvårdsavtal i väntan på beslut om formellt skydd.• Inför kunskapskrav i Skogsvårdslagen. Markägaren ska kunna visa vilka natur- och kulturmiljövärden som finns, hur de påverkas av en åtgärd samt hur Skogsvårdslagens krav ska efterlevas.• Skogsstyrelsen slutar registrera nyckelbiotoper.• Utveckla en metodik för att objektivt beskriva förhållanden som kan ha betydelse för biologisk mångfald i skogen. Till skillnad från nyckelbiotoper görs ingen naturvärdesbedömning i dessa så kallade naturmiljöbeskrivningar.• Gör om Sveaskogs ekoparker Böda, Halle- och Hunneberg, Hornslandet och Hornsö till nationalparker.• Ta tillvara möjligheten till naturturism i skyddad natur.• Informationskampanj till skogsägare för att öka tillväxten och klimat­anpassningen, minska skogsskadorna och öka den naturvårdande skötseln.• Utred vilka incitament som krävs för att minska viltskador.• Avreglering av skogsbruk för planteringar gjorda efter 1900 på tidigare åkermark.• Utveckla system för upp­följning av miljöhänsyn vid avverkning.• Utvärdera naturvärden på impediment.• Regeringen bör besluta vad Sverige behöver göra för att uppnå sina internationella åtaganden om biologisk mångfald i skogen. Politiken måste utgå från mätbara, tidsatta och genomförbara delmål som är avvägda mot andra samhällsmål.• Tillsätt en nationell sam­ordnare för skogsprogrammet och flytta ut skogs­programmet från regeringskansliet.• Sätt mål för en ökad hållbar tillväxt och utforma en bioekonomisk strategi för skogen. Målen för hållbar tillväxt i skogen vägs mot andra samhällsmål och strategin bör lyfta fram mångbruk.• Tillsätt ett vetenskapligt råd för biologisk mångfald i skogen och gör en bristanalys för biologisk mångfald.• Utforma ett tidssatt och konkret handlings­program för biologisk mångfald, nedbrutet på länsnivå. Handlingsprogrammet bör utgå från ett landskaps­perspektiv och sektors­ansvaret tydliggöras.• Satsningar på ökad kvalitet både på produktions- och naturvårdsytor. Det minimerar konflikterna mellan bioekonomi och naturvård.Källa: Skogsutredningen

Skogsutredningens drygt 1 200 sidor och 50 förslag, plus uppåt 700 remissvar, innebär att politikerna får göra skäl för lönen när de ska sätta sig in i beslutsunderlaget. Men att få alla nöjda är nog en utopi.

Uppåt 700 remissvar har kommit in - en utopi att göra alla nöjda.

Remissrusning till Skogsutredningen

Politik

Viss samstämmighet bland de tyngre remissinstanserna om att utredningen misslyckats med delar av sitt uppdrag.