Hans Dahlgren

Det ger en lätt kontinental känsla att köra den lilla grusvägen ner mot Kornheddinge kvarn utanför Staffanstorp. Först passerar man Sveriges största humleodling som etablerades för några år sedan, för att sedan komma fram till vinodlingen som drivs av Kjell Peterson och två kollegor.

Men kunskapen om vinodling på nordliga breddgrader är liten och den lilla nyetablerade odlingen är just nu en del i ett försök för att se hur trådlösa sensorer ska kunna hjälpa till att fylla kunskapsluckorna.

– För hela branschen är det intressant om vi i våra svåra geografiska lägen med hjälp av teknik snabbare kan bli ett vinland att räkna med kvalitetsmässigt, säger Kjell Peterson.

Projektet använder sig av ett nytt trådlöst nätverk som täcker Lund med omnejd. Det är ett smakprov på vad de kommande 5G-näten kan erbjuda. Tekniken gör det möjligt att använda olika typer av trådlösa sensorer med batteritider på upp till tio år.

I vinodlingen sitter i dag en sensor som mäter lufttemperatur och luftfuktighet, men den går enkelt att komplettera med sensorer för exempelvis vind, solinstrålning och jordtemperatur.

– Om man till exempel mäter jordtemperaturen på 20 centimeter kan man få en indikation när vinet börjar vakna på våren och i kombination med registrering av lufttemperatur bättre förutsäga risk för frostskador i plantans tidiga utvecklingsstadium, säger Lotta Nordmark, universitetsadjunkt på SLU.

Genom att sensorerna är trådlösa behövs ingen kabeldragning och de olika enheterna är väldigt mycket billigare än traditionella väderstationer. Det innebär att många sensorer kan sättas upp i en odling och därmed få ett mera högupplöst beslutsunderlag för att anpassa åtgärderna efter förutsättningarna i olika delar av odlingen, resursanvändningen kan optimeras och insatsmedel sparas.

– Genom att tekniken blir så billig kan man få detaljerad information från små ytor och det är möjligt att räkna hem investeringen inom rimlig tid, säger Olle Hydbom, specialist på sensorer och IoT (Internet of Things).

Tekniken går även att använda i andra odlingar som äpple, jordgubbar och grönsaker. Den kan sannolikt också underlätta för exempelvis spannmålsodlare, inte minst för att minska det manuella arbetet och spara tid.

– Vi står ju inför en ny generation lantbrukare som inte vill jobba som deras föräldrar har gjort. Saker ska gå snabbt utan att riskera skördarna, säger Lotta Nordmark.

För vinodlarna i Kornheddinge kommer de uppkopplade vinstockarna också att kunna ge värdefull historisk information.

– Vårt intresse ligger ju på lång sikt att kunna jämföra olika årgångar, säger Kjell Peterson.

* Nätverket i Lund är ett öppet nätverk för de företag och organisationer som vill experimentera med uppkopplade saker. Tekniken kallas LoRa (Long Range) och ger möjligheter till överföringar av mindre mängder data över längre distanser med minimal energiåtgång, vilket ger långa batteritider.

* I projektet med uppkopplade grödor ingår en mängd organisationer, bland annat Lunds Universitet/LTH, Creativefuturebusiness, Kristianstads universitet, SLU, Ericsson AB, AutoIDExpert, Kiviks musteri, Sensfarm, RISE (fd JTI), Sensative, Svep Design, Lunds kommun och Ideon.

Med nästa generations mobilnät öppnas nya möjligheter att övervaka grödor med hjälp av sensorer. Utanför Staffanstorp i Skåne görs just nu ett försök med en uppkopplad vinodling.

Med den nya tekniken blir det möjligt att koppla upp vinrankor, jordgubbar och grönsaker.