Marion Palm

Kurt Göransson på Orust har varit ekobonde sedan 1970-talet.

Ekologiskt jordbruk har varit Kurt Göranssons passion i cirka 50 år. Det var många som skeptiskt ifrågasatte om han skulle klara av att driva sitt jordbruk på det sätt han gjorde när han började på 1970-talet. Nu driver han Vasseröds gård på Orust, en gård han köpte 1995 och som på den tiden såg helt annorlunda ut.

– Det var alldeles nedgånget och det har krävts mycket jobb. Nu börjar det bli som jag vill ha det, men det har ju tagit 25 år också. Det tar nästan en generation att bygga upp en sådan här sak, säger Kurt Göransson.

På gården har han 35 kor med ungdjur som går på naturbete.

På gården har han 40 kor med ungdjur och när ATL besöker gården i slutet av september går djuren på naturbete. Ett bete som Kurt Göransson har röjt och gjort i ordning successivt efter att han köpte gården.

Han ropar på korna som direkt svarar med högljutt råmande. På gården föder han upp nötkreatur av rasen hereford som han säljer som livdjur. Djuren går på naturbete större delar av året och får beta vass nere vid sjön intill gården, som ligger i ett Natura 2000-område.

En lätt ras som Hereford är enklare att ha på vassbete och på betesmark i svårare terräng.

– Mina djur får enbart vallfoder som växer på mina marker och jag tar bara en skörd om året. Det gör jag för att vallen ska växa så bra som möjligt och för att det inte ska bli några packningsskador på jorden, säger Kurt Göransson.

– Jag sådde min vall när jag köpte gården för 25 år sedan och därefter har jag låtit den växa.

Kurt Göransson har inte sått ny vall på 25 år och han tar endast en vallskörd per år.

<h3>Lägre foderkostnad – mindre kött</h3>

Han vill lyfta att det går att driva ett lönsamt lantbruk på sitt eget vis, utan att fastna i traditionella metoder.

– Företaget ska bära sig. Men det gäller också att tänka på om man kan kapa kostnader. Som litet lantbruk kan man, i stället för att investera flera miljoner i en maskinpark, hyra in arbetskraft och maskiner vid skördearbetet. Man måste våga tänka i andra banor.

Foder är generellt en stor kostnad för djurbönder, men Kurt Göransson drar ner på kostnaderna då han endast utfodrar sina djur med hö på vintern när de står inne.

– Köttillväxten blir mindre än för många andra, men det betyder inte att det blir en förlust eftersom jag har lägre foderkostnader. Och jag skickar inte mina djur till slakt. I stället går de som livdjur, för det är lugna fina djur som många vill köpa och avla på. Jag ser djuren som naturvårdare och korna gör både nytta ekonomiskt och för den biologiska mångfalden.

– Jag tycker inte att det finns någon anledning att äta så mycket kött som vi gör i dag. Och om vi inte äter lika mycket kött behöver vi inte producera lika stora och tunga djur.

”Jag ser djuren som naturvårdare och korna gör både nytta ekonomiskt och för den biologiska mångfalden”, säger Kurt Göransson.

Genom åren har Kurt Göransson drivit tre olika gårdar. Den första var familjegården som han köpte 1975 och nyligen sålt till sina döttrar. Där har han byggt bostäder som han hyr ut eftersom han inte ville ha kvar sina djur på gården när det byggdes en landsväg bara tio meter därifrån. Några ungdjur går ute på bete här under ATL:s besök. Den andra gården har han också sålt till sina två döttrar. De driver också ett annat bolag Kurt Göransson startat, med sjötransporter av djur längs kusten i Bohuslän.

– Mina två döttrar och den enes man har tillsammans runt 400-500 nötdjur som de har till att beta ute på öarna.

Kurt Göransson är 77 år, men han har inga planer på att gå i pension riktigt än.

Själv är Kurt Göransson 76 år, men han har inga planer på att gå i heltidspension riktigt än.

– Jag har aldrig haft någon längtan att komma härifrån. Och jag tror att en anledning till att jag mår så bra och är så pass pigg är att jag är ute i naturen och får röra mig. Om det blir stressigt går jag ut och sätter mig på en stubbe och pratar med korna. Det blir som terapi.

”Jag tycker inte att det finns någon anledning att äta så mycket kött som vi gör i dag. Och om vi inte äter lika mycket kött behöver vi inte producera lika stora och tunga djur”, säger Kurt Göransson.

Vasseröds gård köpte han 1995. Först nu, 25 år senare, har han lyckats utforma gården så som han vill ha den. Och han märker att det finns ett rikt djurliv i natruren kring gården.

<h3>Så får Kurt Göransson ihop ekonomin</h3>Försäljning: Säljer kalvar som livdjur för 300 000 kronor varje år. EU-bidrag: 180 000 kronor. Maskinkostnader: Hyr in hjälp med skördearbetet för 36 000 kronor/år. Kurt Göranssons Avant den viktigaste maskinen han har. Han använder den både för mockning och för att köra in balar. Låga foderkostnader: Tar en vallskörd om året och får ihop 700 balar. Köper in saltsten och mineraler.Arbetskostnad: Kurt Göransson lägger i snitt 400 timmar om året på arbetet med djuren. ”Jag har byggt ett rationellt system där djuren har fri tillgång på hö när de går inne.”Beprövat koncept: ”Jag har jobbat på det här sättet i snart 50 år, det visar att det är ingen vision utan det är faktiskt ett koncept som fungerar. Om jag hade satsat mer på avel och fyllt upp stallet med djur till dess fulla kapacitet då det finns plats för 125 djur så hade det gått att få högre lönsamhet.”Gården med stall, maskiner, djur och mark är värderad till 5 miljoner kronor. <h3>Vasseröds gård</h3>Kurt Göransson driver gården som enskild firma i det företag han registrerade 1976 då han köpt föräldragården.Areal: 120 hektarVall: 40 hektarBetesmark: 60 hektarSkog: 20 hektarAntal djur: 40 kor, 25 kalvar

Kurt Göransson blev ekobonde redan på 1970-talet. Då fick omställningen många skeptiker att reagera, men han ångrar inte sitt val.– Folk tyckte att jag hade tappat det helt, men jag har aldrig ångrat mig.

Kurt Göransson blev ekobonde redan på 1970-talet. Då fick omställningen många skeptiker att reagera.