Ulf Aronsson

Det har bara kommit in ansökningar på drygt hälften av stödpaketet efter skogsbränderna 2018.

Efter fjolårets skogsbränder i <a href="https://www.atl.nu/skog/extrem-risk-for-nya-skogsbrander/">Gävleborg, Jämtland och Dalarna</a> anslog regeringen ett stöd på upp till <a href="https://www.atl.nu/skog/110-miljoner-i-stod-efter-skogsbranderna/">110 miljoner kronor</a> till skogsbruket. Efter att Skogsstyrelsen utrett hur stödet skulle utformas drogs beloppet ned till 72 miljoner kronor, vilket <a href="https://www.atl.nu/skog/110-miljoner-var-prutat-redan-det/">väckte en del irritation</a>. Men när ansökningstiden gick ut den 1 november fanns ansökningar på bara 40 miljoner kronor.

– Vi gjorde en skattning att cirka 200 skogsägare drabbats av bränderna. Totalt fick vi in 103 ansökningar, säger Anders Frisk, stödspecialist på Skogsstyrelsen.

44 miljoner kronor var öronmärkta för ökade kostnader för upparbetning av timmer och energived. Skogsstyrelsens bedömning var att drygt 200 000 kubikmeter timmer och 800 000 kubikmeter energived skadats.

– För timmer har vi fått in ansökningar för den volym vi trodde, men för energived har vi bara fått ansökningar för 300 000 kubikmeter. Kanske har man inte hunnit upparbeta allt, utan lämnat det till nästa år. Men hanteringen av energived är också väldigt dyr, säger Anders Frisk.

Få har också sökt stödet för utsättning av gränser, medan det finns ansökningar för nästan alla stödpengar till lagring och reparation av vägar.

Många av de drabbade skogsägarna var medlemmar i Mellanskog och Martina Eriksson, virkesområdeschef i norra Hälsingland, tror att det finns andra orsaker till den låga ansökningsgraden.

– Alla medlemmar som vi har avverkat åt har vi också stöttat med ansökningar. Men troligen har inte alla som drabbats ansökt på grund av att informationen varit dålig och att det saknats stöttning, säger hon.

– För energiveden har det till viss del saknats entreprenörer, men det är också orimligt att hinna med på så kort tid. Timret har varit första prioritet och sen har vi inte kunnat prioritera brandskadad energived före den löpande verksamheten under högkonjunktur.

”Dåligt med information och stöttning kan vara en orsak till att många inte ansökt om stöd efter bränderna”, tror Martina Eriksson.

LRF begärde redan i september att ansökningstiden skulle förlängas. Men det tror varken Martina Eriksson eller Anders Frisk kommer att bli aktuellt eftersom det skulle kräva ändringar av både statsbudgeten och Skogsstyrelsen regleringsbrev.

Inledningsvis bedömdes brandarealen vara större än den verkligen var. Stödbeloppet var anpassat till den större arealen, vilket också kan vara ett skäl till att allt stöd inte sökts, tror Martina Eriksson. Men hon har ingen direkt kritik mot stödets utformning.

– Det är omöjligt att utforma ett stöd som hanterar alla eventualiteter. En skogsbrand är en naturkatastrof och i slutändan är alla förlorare, säger hon.

<h3>Stöden till skogsbruket efter bränderna 2018</h3>Stöd för ökade kostnader för upparbetning av virke. Anslaget 44 miljoner kronor, ansökt 18 miljoner kronor.Stöd för utmärkning av gränser. Anslaget 3 miljoner kronor, ansökt 300 000 kronor.Stöd för uppgradering av vägnätet. Anslaget 15 miljoner kronor, ansökt 11,9 miljoner kronor.Stöd för lagring av brandskadat virke. Anslaget 10 miljoner kronor, ansökt 10 miljoner kronor.Även efter branden i Västmanland 2014 anslogs ett stödpaket på 78 miljoner kronor. Då användes bara 45 miljoner, bland annat på grund av att en stor andel av brandområdet blev naturreservat. Källor: Skogstyrelsen, Trafikverket, Näringsdepartementet

När ansökningstiden gick ut hade bara drygt hälften av stöden efter fjolårets skogsbränder sökts.– För dålig information och stöttning, säger Martina Eriksson, Mellanskog, som en delförklaring.

Bara hälften av de drabbade skogsägarna har ansökt om stöd efter bränderna 2018.

32 miljoner i brandstöd blev över

Marknad

Bara hälften av de drabbade skogsägarna har ansökt till Skogsstyrelsen om stöd efter bränderna 2018.