Fredrik Stork

Målet är att skapa ekon över världen, förklarar Per Frankelius när han beskriver projektet som ska ta fram ny lantbruksteknik. Här illustreras en dator som diagnostiserar svamp- och insektsangrepp.

Målet med satsningen är att möta lantbrukets utmaningar genom ny teknik, men också att skapa en grogrund för lönsamma lantbruksföretag, säger en mycket exalterad Per Frankelius, som är processledare för satsningen. Han är till vardags knuten till Lindköpings Universitet, som är officiell projektägare, men är noga med att poängtera att flera aktörer från näringslivet och lantbruksorganisationerna också deltar i samarbetet.

– Det är en sån känslomässig glädje för oss i dag så jag har svårt att hålla mig på mattan, säger Per Frankelius när ATL når honom.

Lantbrukets utmaningar handlar bland annat om att försörja en allt större världsbefolkning på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Men för att föra världsutvecklingen framåt i den här riktningen är många övertygade om att det behövs ny teknik, och det är där projektet kommer in i bilden.

Per Frankelius har tidigare tittat avundsjukt på likande projekt i utlandet där stora universitet och forskningscentra har utvecklat saker genom att samarbeta med det privata näringslivet och andra organisationer och hoppas nu att budgeten på 200 miljoner kronor ska driva på utvecklingen och sätta regionen på kartan.

Per Frankelius är universitetslektor på Linköpings universitet och blir ny processledare för projektet som sträcker sig över tio år.

– Förenklat ska de gå till två saker, affärsutveckling och teknikutveckling, och då handlar det inte om affärsutveckling för enskilda bolag utan om att utveckla metoder för affärsutveckling, exempelvis genom hur man når ut på mässor.

Inom projektet finns det också en förhoppning om att man ska knyta till sig några av de stora svenska teknikföretagen, varav 20 redan är med från start. Som vid så många andra likande framtidsprojekt handlar det inte enbart om de namnkunniga lantbruksföretagen utan också om att knytta till sig kompetens från andra branscher och teknikföretag som normalt inte är förknippade med lantbruket.

Sensorer för odling och djurhållning kommer troligtvis att bli ett särskilt fokusområde inom Agtech 2030.

– Målet på kort sikt är att sätta i gång tre flaggskeppsprojekt, som är extra intressanta och som vi tror kommer att få uppmärksamhet utanför Sverige. Ett sånt är integration av sensorer som vi tror stenhårt på. Ett annat handlar om beslutstödsystem, det vill säga hur lantbrukaren ska kunna styra sin gård med ny teknik, och det tredje handlar om remote service, alltså om hur man ska kunna få hjälp att lösa ett problem med sin maskin på distans, exempelvis via VR-glasögon.

Det sistnämnda är inte minst viktigt eftersom snabb och pålitlig service blir allt viktigare för lantbruket. De tre delprojekten är dock inte skrivna i sten, och kan komma att ändras. Målet är att samarbetet mellan olika aktörer ska leda fram till nya forskningsresultat och ny teknik som kan ge ekon över hela världen.

På det personliga planet innebär projektet också en omställning för Per Frankelius eftersom projektet kommer pågå i tio år.

– Jag har skrivit 400 publikationer och vill så mycket, så nu tar jag detta som en livsuppgift att rodda det här. Jag vill verkligen satsa på det här med lantbruket, säger Per Frankelius och förklarar att han räknar med att andra åtaganden på universitetet kommer få stå tillbaka.

<h3>Ett brett samarbete</h3>Agtech 2030 drivs av flera samarbetspartners som Linköpings universitet, AgroÖst, Science Park Mjärdevi, teknikföretag som Actia Nordic, Saab AB, Glana Sensors, XMReality, Svenska Mätanalys, flera lantbruksföretag som Tolefors Gård och Åbylund Säteri, branschföretag som Medin Maskin, Väderstad, Åhmans Traktorcentrum (John Deere), Gothia Redskap, Kverneland, Lovang Lantbrukskonsult och Lantmännen, samt Hushållningssällskapet, SMHI, Vreta Kluster och Region Östergötland med flera. Fler aktörer har dessutom möjlighet att ansluta sig under resans gång.

Linköping är vida känt för sin flygteknik och kanske kan även jord- och skogsbruket dra nytta av det inom projektet. Saab är en av aktörerna inom samarbetet.

<h3>Fakta: Delar av teamet bakom ansökan</h3>

Uno Wennergren, professor i teoretisk biologi, kommer tillsammans med professor Fredrik Gustafsson att säkerställa att Agtech 2030 håller högsta vetenskapliga klass. Wennergren har bland annat forskat om transporter och logistik inom lantbruket i Europa och USA.

Fredrik Gustafsson, professor och specialist på sensorer, kommer tillsammans med professor Uno Wennergren att säkerställa att Agtech 2030 håller högsta vetenskapliga klass. Gustafsson har tidigare forskat på hur man med smart teknik kan hindra noshörningar från tjuvjakt.

Katarina Wiklund, vd i Hushållningssällskapet Östergötland, är en av de partner inom Agtech 2030 som kommer att fokusera på testplattformar för nya smarta koncept.

Magnus Börjesson, ordförande i företagsföreningen AgroÖst tillika lantbrukare på Högåsa gård, och har i flera år varit drivande i det maskineri som nu har mynnat ut i Agtech 2030.

Marcus och Johan Medin på Maskins Maskin är en av många partners som ingår i Agtech 2030.

Ulrik Lovang på Lovang Lantbrukskonsult, också partner i Agtech 2030, är rådgivare med ett stort nätverk.

Charlotte Norrman, forskare i entreprenörskap, och Per Frankelius, forskare i företagsekonomi tillhör det team som ska samordna alla processer inom Agtech 2030. De båda har exempelvis utvecklat metoder för att formera affärsmodeller inom lantbruket.

Agtech 2030 är ett nytt stort projekt som ska göra östra Götaland världsledande inom jordbruksteknik. Projektet har nyligen fått 70 miljoner kronor från Vinnova, och räknar med att ha en total budget på 200 miljoner kronor.

Stort projekt i östra Sverige ska ta fram nya lösningar och skapa grogrund för lönsamma lantbruk.