Torbjörn Esping

– Björken har verk­ligen fått en plats som produktionsträdslag efter Gudrun, det är ingen tvekan om det, säger Jerker Bergdahl, distriktschef på Skogsstyrelsen i Kronoberg.

– Det har blivit en blandskog av björk och gran, i stället för den gamla blandskogen som var mer av gran och tall.

Efter uppröjningen efter Gudrun liknade hygget ett träd format i landskapet. Fotografen Joakim Berglunds flygbild från det stormdrabbade området utsågs till Årets bild.

Anledningen till att björken kommit starkt är enligt Jerker Bergdahl att stora mängder björkfrö kunnat gro på uppkörda och markberedda hyggen med många rotvältor. Och där granplanteringen misslyckats får man låta björken stå kvar.

Samtidigt har tallen haft det svårt. Dels med att klara sig i bestånd med eftersatta röjningar, dels med det enorma betestrycket från klövviltet som ökade när alla Gudrunhyggena var fulla med foder.

– Det stora misslyckandet var att det inte blev så mycket tall, säger Jerker Bergdahl och får medhåll av den tidigare distriktschefen Hasse Bengtsson:

– Den har till stora delar konkurrerats ut av björken eller ätits upp av klövviltet, säger Hasse Bengtsson.

Samma hygge, 15 år senare. Nu har det kommit upp mycket björk i området.

I många skogar kommer björken att få hänga med upp till slut­avverkning. Och det behöver inte vara ett nödvändigt ont, utan kan bli lönsamt.

– Det är inte ett problem utan en möjlighet att det kommer mycket björk, säger Simon Jonegård på LRF som leder projektet Lövsuccé 2.0.

Projektet jobbar med att få markägare att våga satsa på löv. Enligt Simon Jonegård passar lövskog bra i ett varmare klimat, där granen får det svårt.

Han konstaterar också att det, förutom till bioenergi, finns ett stort behov av björk i massa­industrin. Däremot är det svårare med avsättningen för sågtimmer av björk. Men det kan kanske ändras om skogsägarna lär sig ta fram björk med kvalitet och i större volymer.

– I det här projektet vill vi slå ett slag för att man faktiskt kan sköta björken för att få upp kvaliteten och få en bättre avsättning och bättre betalt, säger Simon Jonegård.

På andra sidan Östersjön finns till skillnad från i Sverige en stor marknad för björktimmer.

Owe Martinsson hjälper Riga Wood i Lettland att hitta björkstockar som kan svarvas till faner till plywood. Och den som lyckas samla minst 100 kubikmeter dugliga stockar med minst 18 centimeter i toppdiameter i svensk hamn kan få bra betalt.

– Riga Wood betalar lika bra som för furan av bästa kvalitet. Och björken blir avverkningsklar på halva tiden. Det finns mycket björk i Sverige som skulle duga bra till detta, säger han.

Enligt Owe Martinsson finns det en underliggande efterfrågan på björk också i Sverige. Han pekar på importen av björk till massabruken, och tycker att bruken i Sverige ska betala dubbelt så mycket som i dag för massa­veden.

– Över en miljon kubikmeter importeras både från Ryssland och Baltikum. Och massafabrikerna betalar lika mycket för massaveden som för det timmer vi säljer till Lettland, 700 kronor kubikmetern, säger han.

– Det är en väldigt märklig situation att man importerar så mycket björk och betalar dubbelt så mycket som de svenska skogsägarna får.

<h3>Stormen Gudrun</h3>Mellan den 8 och 9 januari 2005 drabbade naturkatastrofen Gudrun Sydsverige och fällde cirka 70 miljoner skogskubikmeter skog. Den skadade volymen motsvarade nästan en hel årsavverkning för hela landet och tre gånger årsavverkningen i Götaland.9 personer omkom under stormdygnet och 11 i röjningsarbetet efteråt.Nu efter 15 år har skogen återhämtat sig i tillväxt. Volymen gran är på väg upp. Riksskogstaxeringen har svårt att hitta någon större skillnad i skogsbruket. Plantorna som sattes var gran. Gallringarna har inte förändrats för att minska risken för framtida stormskador.– De eventuella effekter som Gudrun hade klingar av mer och mer. Man kanske trodde att skogsägare skulle ändra beteende mer drastiskt, men det har inte riktigt gått att se i analyser av Riksskogstaxeringens data, säger Jonas Fridman, programchef för Riksskogstaxeringen på SLU.

Det är nu 15 år sedan orkanbyar i stormen Gudrun fällde granskogen i Sydsverige. Granen är på väg tillbaka. Men björken har fått ett lyft på tallens bekostnad – och kan bli lönsam med rätt skötsel.

Med rätt skötsel kan det bli lönsamt för markägare.

15 år efter stormen Gudrun: Björken tar tallens plats

Skog

LRF-projekt ser stora möjligheter för markägare att göra lönsamma affärer med lövträd.