EU-stöden är en viktig del i det enskilda lantbrukets ekonomi. Men de kan också användas som ett sätt för företaget att öka likviditeten under kostnadsintensiva delar av året.
1,4 miljarder i EU-stöd redan pantat
12,5 procent av 2016 års EU-stöd var redan satt i pant och utbetalningen gick direkt till banken eller annan fordringsägare istället för till lantbrukaren.
2016 betalade Jordbruksverket ut 11,2 miljarder kronor i stöd till svenska lantbrukare. Störst var de fyra formerna av gårdsstöd; gård-, förgröning-, nötkreatur- och unga lantbrukare, på sammanlagt cirka 6,5 miljarder.
Utnyttjade möjlighet
Men av de 11,2 miljarder kronorna betalades 1,4 miljarder kronor ut till annan mottagare än den stödberättigade lantbrukaren. Totalt 3 437 lantbrukare utnyttjade möjligheten att låna pengar genom att sätta stöden i pant.
Den största delen av kvittningen, 1,2 miljarder kronor, gick direkt till bankerna. 771 miljoner kronor av dessa var någon form av gårdsstöd som satts i pant.
Men det är inte enbart banker som står som mottagare när kvittningspengarna betalas ut. Andra fordringsägare kan till exempel vara Jordbruksverket själva som har återkrav på lantbrukaren.
Fodringar på foder
Det kan också handla om obetalda räkningar från distriktsveterinären, kronofogden eller en leverantör som till exempel en foder- eller maskinfirma, som stödmottagaren har överlåtit sitt EU-stöd till.
Systemet med pantsättning av framtida EU-stöd är etablerat. Siffran är tämligen jämn över åren och har inte ökat mer än måttligt trots att många jordbruk brottas med likviditetsbrist och svag lönsamhet.
- Under 2016 betalades 12,5 procent av pengarna till annan än stödmottagaren. Det ligger ungefär på samma nivå som tidigare år, säger Anna-Karin Berglund, enhetschef på Jordbruksverket.