Hans Dahlgren

Landsvägen genom byn Lännäs kantas på båda sidor av odlingar i fält och i rutnät med odlingsparceller. Försöksodlingarna har nu präglat landskapet här i Ångermanälvens dalgång i 100 år.

– Den första tvåradiga kornsorten som var anpassad för Norrland, Gunilla, låg i medelskörd på 3,2 ton under åren 1984-1993 i de fyra nordligaste länen. Nu finns det sorter som ger 5,5-6 ton, berättar kornförädlaren Lars A. Gradin vid skrivbordet i den gamla faluröda längan på gården.

Ökningen beror till en del på att de moderna sorterna klarar av en större kvävegiva utan att strået blir för långt och lägger sig. Andra viktiga egenskaper man försöker hitta är sjukdomsresistens, höga halter av stärkelse och protein. Dessutom ska sorterna fungera bra under den korta norrländska växtsäsongen.

– Vi arbetar mycket med tidighet, att det mognar tidigt.

Förutom den egna förädlingen utför stationen tjänster åt andra företag som exempelvis vill testa nya sorter i Norrland. Totalt har man i år 1200 odlingsparceller med korn och 200 för havre.

Att ta fram en ny kornsort tar tid. Efter fyra år i egna försök avgörs om sorten är något att gå vidare med.

– Då tycker vi att vi har tillräcklig mycket på fötterna och har hunnit producera så mycket utsäde att vi kan lämna det till officiella försök.

<h3>Korn går snabbare än vallväxter</h3>

Att förädla korn går dock betydligt snabbare än vallväxter, som också förädlas i Lännäs.

– Det tar ungefär 18 år att ta fram en ny rödklöversort. All förädling tar tid, men förädlingen av vallväxer tar extra lång tid, säger förädlaren Linda Öhlund när hon kommer in till fikabordet i kontorets kök.

Grunden i all växtförädling är att skapa variation. Till exempel genom att korsa olika föräldrar. Avkommorna utvärderas i fältförsök eller på annat sätt och de bästa går vidare till nästa generation. Varje år utvärderas hundratals olika förädlingspopulationer av vallväxter, där de allra flesta avfärdas och kasseras.

Förädlingen strävar mot bättre avkastning och högre resistensegenskaper, inte bara mot sjukdomar som rotröta och klöverröta utan även mot isskador, något som sannolikt blir vanligare i norr när klimatet blir varmare och det isolerande snötäcket tunnare.

Uthålligheten i vallen är en viktig egenskap. De intressanta sorterna utvärderas därför i fältförsök under tre år med tre skördar per säsong.

– Men det finns också fler egenskaper, som fröavkastning. Lantbrukaren vill ha mycket grönmassa men vi måste samtidigt kunna producera frö av de nya bättre sorterna till en rimlig kostnad. Som förädlare gäller det därför att balansera egenskaperna.

I Lännäs utvärderas vallgräs och vallbaljväxter i olika stadier i den långa processen mot en färdig produkt.

– Ungefär var femte till åttonde år räknar vi med att det kommer ut en ny sort på marknaden.

När vintern närmar sig är det inte lugnare tider på stationen. Snarare tvärtom. Det är då resultaten ska utvärderas, urval ska göras och nästa odlingssäsong planeras.

– Som förädlare har jag mycket att göra i fält under sommaren men den mest intensiva perioden är egentligen under vintern, säger Linda Öhlund.

Anläggningen startades 1917 av Sveriges utsädesförening. Ambitionen med filialsystemet som byggdes upp av föreningen var att alla odlare skulle få sorter som var anpassade till det område i landet man bedrev sitt jordbruk.

Genom åren har stationen haft olika ägare och olika verksamheter. Idag ägs den av Lantmännen Lantbruk och är den enda förädlingsstationen utanför huvudanläggningen i skånska Svalöv.

Växtförädlingsstationen har fem året runt-anställda och en säsongsanställd.

De egna förädlingsprogrammen är för vårkorn och vallväxter.

Agronomie doktor Arne Wiberg som arbetade med kornförädling gjorde för snart 20 år sedan en beräkning som visade att en investering på 17 miljoner i förädling ökade värdet av jordbruksproduktionen med 582 miljoner kronor.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/ny-matmetod-forbattrar-vallodlingen/">Ny mätmetod förbättrar vallodling</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/fron-kan-ersatta-sattpotatis/">Potatisen som står emot bladmögel</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/etablerade-vaxtnamn-andras/">Stötande växtnamn ska bytas ut</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/tvingas-arrendera-mark-16-mil-bort/">Odlar på 200 skiften – ändå brist på foder</a>

Lantmännens växtförädlingsstation utanför Sollefteå har i 100 år jobbat för att förbättra förutsättningarna för växtodling i Norrland. I dag har anläggningen egna förädlingsprogram för korn och vallväxter.

I lilla orten Lännäs ligger försöksodlingarna tätt.

Ett sekel med växtförädling

Växtodling

Lantmännens växtförädlingsstation utanför Sollefteå har i förädlat grödor i 100 år.